Kardiovaskulär sjukdom är den ledande dödsorsaken globalt med mer än 17 miljoner dödsfall årligen. Hjärtinfarkt och stroke utgör 80 procent, och 75 procent inträffar i låg- och medelinkomstländer. En tredjedel av dödsfallen utgörs av personer under 70 år.
WHO har som målsättning att minska för tidig död i icke-smittsamma sjukdomar, där kardiovaskulära sjukdomar står för en stor del, med en tredjedel till 2030. Detta kan man uppnå genom att påverka kända riskfaktorer (till exempel rökning, saltintag, kost, fysisk aktivitet, hyperlipidemi, hypertoni) samt tillgång till god sjukvård (utredning, behandling och uppföljning).
Ett radikalt förslag som uppskattades kunna minska kardiovaskulär död med 80 procent kom i början på 2000-talet: att medicinera alla över 55 år (oavsett riskprofil) samt alla med känd kardiovaskulär sjukdom med ett piller som innehöll en fast kombination av flera läkemedel: statin, betablockerare, ACE-hämmare, ASA, samt folsyra. Kritiken lät inte vänta på sig då denna behandling går emot flera gängse principer som till exempel att ge individualiserad terapi och att inte behandla friska människor utan kända riskfaktorer. Risk för biverkningar var en annan farhåga.
Ett flertal studier har nu gjorts, inkluderande > 17000 patienter, med polypiller innehållande olika komponenter. Som bas ingår alltid ASA, en eller två blodtryckssänkande och en statin. Effekten har visats vara god, biverkningarna få och compliance hög. Det har föreslagits att detta skulle kunna vara en effektiv och kostnadseffektiv behandlingsstrategi i framförallt låg- och medelinkomstländer. Trots detta har konceptet polypill svårt att få gehör och implementeras.
I höstas publicerades PolyIran-studien med > 6800 deltagare (40-75 år, med eller utan kardiovaskulär sjukdom) som lottades till icke-farmakologisk intervention eller icke-farmakologisk intervention i kombination med ett polypiller innehållande ASA, atorvastatin, hydrochlorothiazide och enalapril eller valsartan. Patienterna följdes i 5 år. Kardiovaskulära händelser minskade mer i gruppen med polypillbehandlingen, compliance var god och antalet biverkningar skilde sig inte åt mellan grupperna. Metodologisk kritik har dock framförts mot studien och även kritik mot tolkningen av resultaten (se Läkartidningen).
Nu pågår större studier med polypill som primärprevention (TIPS-3) eller sekundär profylax (SECURE).
Läs mer:
The Pharmaceutical Journal Sept 2019. Power of one: what is holding polypills back?
Läkartidningen sept 2019. Bästa stödet hittills för »polypill«.
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 