För vissa läkemedel är kostnaderna onödigt höga för både patient och samhälle. Enbart inom läkemedel mot neuropatisk smärta (Gabapentin och Pregabalin) finns det en stor besparingspotential på över 100 miljoner kronor i Sverige. Denna besparing kan ske om originalläkemedel eller dyra generiska alternativ byts ut till billigare alternativ.
Läkemedelskostnader för patient och samhälle
Hur väl fungerar egentligen systemet med utbytbara läkemedel i praktiken? Gynnar det patienterna och samhället maximalt ur en ekonomisk synvinkel? Och vad kan receptförskrivare göra för att det verkligen blir det billigaste alternativet som ordineras?
Vissa läkemedel är undantagna från utbyte till billigaste alternativ på apotek. Här måste förskrivaren själv aktivt välja det billigaste alternativet. Dessa grupper är till exempel:
- Läkemedel som inte är farmaceutiskt likvärdiga
- Läkemedel som administreras genom administrationshjälpmedel
- Läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmån
Utbytbara läkemedel på apotek
Systemet med automatiskt utbytbara läkemedel på apotek – periodens vara (PV), som fastställs av Tand- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) varje månad – innebär att apoteken enligt lag är skyldiga ett genomföra ett byte till ett likvärdigt generiskt läkemedel som det som står i receptet. Läkemedlet det byts till ska ha lägst pris inom PV-perioden, vara tillgängligt samt ingå i högkostnadsskyddet.
Syftet med PV-systemet är att få ned priserna på läkemedel genom att öka konkurrensen. Ingen ska helt enkelt behöva betala mer än nödvändigt för läkemedel. Kriterierna för utbytbara läkemedel är att de har samma aktiva substans, beredningsform, styrka och förpackningsantal, samt att den medicinska effekten och dess indikationer är likvärdiga.
Läkemedelsverket (LV) gör den farmaceutiska bedömningen om utbytbarhet, baserat på bioekvivalensstudier av de generiska läkemedlen. Strikta krav finns för att ett läkemedel ska bedömas som generiskt likvärdigt och därmed utbytbart. TLV bedömer sedan vilka läkemedel som ska ingå i PV-systemet och bytas ut till billigaste tillgängliga alternativ varje månad.
Läkemedel som omfattas av läkemedelsförmån
Men varför är vissa läkemedel utbytbara på apotek medan andra inte är det? Först är det bra att titta på vilka läkemedel som är utbytbara – och framförallt vilka som inte är det. Vissa läkemedel får nämligen inte bytas ut på apotek. Några exempel är:
- Epilepsiläkemedel som har ett smalt terapeutiskt fönster (till exempel Pregabalin och Gabapentin)
- Inhalationsläkemedel som administreras med inhalator, då handhavandet skiljer sig åt mellan olika administrationshjälpmedel
- Biologiska läkemedel, eftersom de stora biologiska molekylerna inte är helt identiska
Utgångspunkten är LV:s lista över utbytbara läkemedel. Denna lista utgår enbart utifrån farmaceutiska aspekter på generisk likvärdighet, där en hel del läkemedel är undantagna generisk utbytbarhet. Utifrån LV:s lista över utbytbara läkemedel fastställer TLV vilka som ska ingå i PV-systemet och därmed bytas ut till det billigaste alternativet.
Övriga läkemedel omfattas inte och byts därmed heller inte ut till de billigaste alternativen på apotek.
Däremot kan förskrivaren göra ett aktivt val i sin bedömning. När det gäller icke-utbytbara läkemedel måste det exakta produktnamnet anges på receptet – bedömningen och åtgärden måste göras på individnivå vid receptförskrivning.
Läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmån
För dessa läkemedel betalar patienten hela kostnaden, då de inte ingår i högkostnadsskyddet.
Fram till den 1 juni 2020 var läkemedel som saknade förmån undantagna utbyte, även om likvärdiga generiska alternativ fanns. Från och med den 2 juni 2020 är apoteken skyldiga att erbjuda byten från läkemedel utan förmån till likvärdiga generiska alternativ inom förmån, förutsatt att de är med på LV:s lista med utbytbara läkemedel.
Men om samtliga läkemedelsalternativ inom ett terapiområde saknar förmån, så blir konsekvensen att patienten erhåller det läkemedel som är förskrivet. Det råder stora skillnader i pris mellan olika läkemedel – och dessutom mellan olika apotekskedjor – då prissättningen inte är reglerad.
Påverkan på både patientens och samhällets ekonomi
Kostnaden för ett läkemedel påverkar både patientens och samhällets ekonomi. Även om läkemedlet har förmån betalar patienten hela kostnaden upp till att högkostnadsskyddet träder in vid 2 350 kronor. Det kan bli dyrt för många vid det första receptuttaget.
Det är ofta ganska dyra produkter som ordineras och förskrivs på recept när det gäller ej utbytbara läkemedel och läkemedel utom förmån. Därför krävs det alltid ett aktivt val för att skriva ut det billigaste möjliga läkemedelsalternativet för patienten och samhället. Förskrivaren får även en viktig ekonomisk roll vid receptutfärdandet; det ordinerade läkemedlet kan vara skillnaden mellan ett förhållandevis dyrt läkemedel och en betydande besparing, för såväl patient som samhälle.
Periodens vara – inte alltid billigast
Periodens vara är det generiskt utbytbara läkemedel som har lägst pris just denna månad och är det som apoteken erbjuder sina kunder när de byter ut läkemedel. Patienten kan avstå utbyte men får då betala mellanskillnaden mellan PV-läkemedlet och det som är ordinerat. Läkemedel i varje substansgrupp, formulering, styrka och förpackningsstorlek utses till periodens vara.
Inom vissa grupper av ej utbytbara läkemedel, t ex läkemedel med epilepsiindikation eller inhalation läkemedel, förekommer det att några läkemedel faktiskt sinsemellan är utbytbara. Olika leverantörers läkemedel kan tillverkas i samma fabrik men sedan förpackas i de olika leverantörernas förpackningar under olika namn. Detsamma gäller även parallellimporterade läkemedel, som alltid är utbytbara mot originalläkemedlet – oavsett om det är ett generiskt läkemedel eller en patenterad produkt.
Alla generiska läkemedel räknas inte som utbytbara
När det gäller vissa läkemedel blir förskrivarens aktiva roll ännu viktigare. En del läkemedel med flera indikationer, där en av indikationerna t ex är epilepsi, som har ett snävt terapeutiskt intervall får inte bytas ut automatiskt på apotek – oavsett vilken indikation de ordinerats för. Återigen blir ett aktivt val det som avgör vad patienten i slutändan får betala.
Läkemedel med förmån – svårt att jämföra priser
En försvårande faktor för att välja det billigaste alternativet vid receptutfärdande är att de system som används för E-recept saknar pris- och kostnadsjämförelser. Resultatet kan bli att en förskrivare väljer ett alternativ i en alfabetsordnad lista, där alternativen längst upp sällan blir de billigaste för patienten eller samhället.
Kostnaderna mellan olika generiska alternativ skiljer sig rejält. Ibland är kostnaden nästan densamma som för originalläkemedlet. Valet mellan generiska alternativ har alltså stor betydelse för kostnaden när läkemedlet inte ingår i PV-systemet.
Läkemedel utan läkemedelsförmån
För läkemedel som saknar förmån gäller fri prissättning från leverantör och apotek. Pristransparens saknas och det finns ingen prisdatabas för dessa läkemedel, vare sig för läkare och allmänheten.
Läkemedel utan förmån har olika priser på olika apotek – priset för samma läkemedel kan skilja flera hundra kronor mellan olika apotekskedjor.
Om det inte finns något generiskt alternativ med förmån att byta till måste förskrivaren skaffa sig kunskap om det läkemedelsalternativ som har lägst pris, och dessutom på vilken apotekskedja priset gäller, för att kunna vägleda patienten på bästa sätt.
Ett aktivt val ger det billigaste alternativet
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 