Under hösten 2022 kom Socialstyrelsen med nationella riktlinjer för de neuropsykiatriska tillstånden adhd och autism. Några av de viktigaste punkterna handlar om att insatser ska komma så tidigt som möjligt, att utredningar inte ska dröja och att de ska individanpassas. Kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bör höjas hos vård- och socialtjänstpersonal.
Adhd förekommer hos 5-7 procent av alla barn och 3 procent av vuxna medan autism ses hos 1-2 procent av befolkningen. Alltså finns i snitt en elev i varje klass med adhd eller autism och det är mycket varierande hur funktionsnedsättningen tar sig uttryck och hur mycket svårigheter det orsakar för individen.
Tidiga insatser och utredningar
Tidiga insatser lyft i Socialstyrelsens riktlinjer fram som något som skulle kunna minska besvären hos personer med adhd eller autism. Det kan handla om enklare anpassningar i vardagsmiljö eller i skolan, men oftast handlar det om större insatser från såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst och skolan. Insatserna bör ges så fort behovet upptäcks, vilket kan innebära vård och stöd innan utredning och diagnos är klara. Detta får dock inte leda till att utredningar fördröjs, särskilt inte för de sårbara individerna.
I riktlinjerna rekommenderas att utredningarna ska följa vissa grundprinciper – som att de ska vara individanpassade och utföras av personal med rätt kompetens.
– Sedan måste något hända efter utredningen. Utredarna bör föreslå lämpliga insatser, och ofta behöver till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och elevhälsan samarbeta. Personerna med adhd eller autism och deras familjer ska inte själva behöva ta ett samordningsansvar, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer, på Socialstyrelsens hemsida.
Psykologiska insatser och läkemedel
Socialstyrelsen rekommenderar psykologiska insatser, till exempel:
- Psykoedukation: en utbildning för att hantera sin funktionsnedsättning
- Kognitiv beteendeterapi: för till exempel personer med adhd eller autism och samtidig ångest
Läkemedelsbehandling kan hos vissa förbättra uppmärksamhet och koncentration. Vissa av läkemedlen är narkotikaklassade och det är viktigt att vuxna och ungdomar med skadligt alkohol- eller narkotikabruk får en individuell bedömning och möjlighet till läkemedelsbehandling samtidigt med annat stöd, enligt Mattias Fredricson.
Ojämlikheter
I olika regioner i Sverige är det olika lång kötid, till exempel för att komma i kontakt med BUP, vilket är något som Socialstyrelsen vill ändra på. I vissa grupper kan dessutom diagnoserna helt missas eller felbedömas. Som exempel ger Mattias Fredricson personer med ett annat förstaspråk än svenska, äldre samt flickor och kvinnor.
Riktlinjerna innehåller 44 rekommendationer och riktar sig i första hand till beslutsfattare med övergripande ansvar för fördelning av resurser inom hälso-sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten.
Läs mer:
Behandlingsöversikter: autism, adhd, hos vuxna
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 