Amning skyddar barn från vanliga infektionssjukdomar, stärker barns immunsystem samt ger dem viktiga näringsämnen för att kunna växa och utvecklas på bästa sätt. Globalt sätt löper spädbarn som inte ammas 14 gånger högre risk att dö innan de når sin första födelsedag, än barn som enbart ammas, enligt World Health Organization, WHO. I augusti uppmärksammar WHO och UNICEF hur viktigt det är att få amning att fungera i kombination med arbete för kvinnor världen över.
Mer än en halv miljard arbetande mödrar skyddas inte av nödvändiga nationella lagar för att det ska fungera att amma sitt barn. Endast 20 procent av världens länder kräver att arbetsgivare möjliggör betalda raster och faciliteter för amning eller bröstmjölkspumpning. Färre än hälften av alla spädbarn under sex månader har amning som enda födokälla, det vill säga helammas.
Uttalande om amning av WHO och UNICEF
I ett uttalande med anledning av ”World Breast Feeding Week” skriver UNICEF:s verkställande direktör Catherine Russell och WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus att många länder har gjort betydande framsteg för att öka antalet kvinnor som helammar under de senaste 10 åren. Men de menar att ännu större framgång kan nås när amning skyddas och stöttas, särskilt på arbetsplatsen. Organisationerna betonar behovet av större amningsstöd på arbetsplatser för att upprätthålla och förbättra framstegen globalt.
Uttalandet beskriver att förekomsten av helamning under det senaste decenniet har ökat med hela 10 procentenheter och nu ligger på 48 procent globalt. Elfenbenskusten, Marshallöarna, Filippinerna, Somalia och Vietnam är exempel på länder som gjort stora framsteg på området. Det globala målet 2030 för helamning är dock på 70 procent, vilket innebär att de hinder som kvinnor och familjer möter för att uppnå sina amningsmål måste adresseras.
Det finns evidens för att medan amningsgraderna sjunker betydligt för kvinnor när de återgår till arbetet, kan detta ändras när arbetsplatser underlättar för mödrar att fortsätta amma sina barn. Catherine Russell och Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus exemplifierar familjevänliga arbetsplatspolicys som betald mammaledighet, amningspauser och ett rum där mödrar kan amma eller pumpa mjölk. De menar att detta skapar en miljö som gynnar arbetande kvinnor med familjer men även arbetsgivare. Policys som dessa ger ekonomiska fördelar genom att minska mödrarelaterad frånvaro, öka möjligheten att behålla kvinnliga arbetstagare och minska kostnaderna för att anställa och utbilda ny personal.
Amning i Sverige
I Sverige är det WHO:s och UNICEF:s rekommendationer kring amning som gäller som riktlinjer. Dessa innebär att amning rekommenderas att påbörjas inom första timmen efter barnets födsel och att det bör utgöra enda födokällan fram till sex månaders ålder. Därefter rekommenderas fortsatt amning med tilläggskost i två år eller så länge barn och föräldrar vill. Rekommendationerna ska ses ur ett folkhälsoperspektiv och amningen effekter ska inte uttalas på ett enskilt barns hälsa.
Enligt statistisk från Socialstyrelsen från 2019 har andelen barn under sex månader som ammas minskat de senaste trettio åren. Samtidigt ses en ökning av barn som ammas efter sex månaders ålder sedan 2010.