Buksmärta hos barn

Appendicit: Vanligast hos barn >10 år, men förekommer i alla åldrar (mycket ovanligt hos barn <2 år). Förloppet är snabbare hos barn än hos vuxna, ffa vid 3–4 års ålder. Smärtvandring från navel till höger fossa iliaca, matleda, subfebrilitet, svårt att gå, kan inte hoppa på ett ben, vill ligga still, föredrar psoasställning, spänd mage, ömmar lokalt, släppöm, ömmar vid palp per rektum. Lab: CRP, LPK, neutrofila. Kan vara normalt tidigt i förloppet. AIR är ett verktyg för att bedöma sannolikheten för appendicit.

Bukmigrän: Episodiska attacker med buksmärta. Matleda, illamående, kräkningar, svårt med ljud, ljus och lukter. Klinisk diagnos baserad på anamnes och uteslutande av andra orsaker till buksmärta. Oftast före pubertet för att senare försvinna och ersättas av migränhuvudvärk.

Celiaki, laktosintolerans: Se avsnittet Diarré i detta kapitel.

Födoämnesintolerans: Se avsnitt Diarré samt komjölksproteinallergi i detta kapitel.

Infektion hos mindre barn: Tonsillit, otit, pneumoni, pyelonefrit.

Invagination: Förekommer från ca 3 månader till 3 års ålder. Vanligast i 4-9 månaders ålder och hos pojkar. Tarmsegment teleskoperar in i mer distalt tarmsegment. Ofta kring ileocekalvalvet med jejunum in i kolon, ev. palpabel resistens höger fossa. Intervallsmärta; barnet skriker, blir blekt, svettigt för att därefter leka normalt till nästa skrikattack. Avföring upphör. Blod och slem per rektum. Ibland ”patologiskt” stillsamt barn istället för skrik. Kräkningar. Remittera akut till kirurg vid misstanke. Diagnos via ultraljud buk, buköversikt med kontrast. Tillståndet får inte missas, följderna kan bli livshotande för barnet.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD): Se avsnittet Diarré hos barn med underrubriken Kronisk diarré i detta kapitel.

Funktionell buksmärta/ Funktionella mag- tarmproblem: Mycket vanligt med funktionella mag- tarmproblem hos barn och ungdomar. Smärta eller obehag minst varje vecka i minst två månader. Kan förekomma med eller utan dyspeptiska symtom och avföringsrubbning. Utredning syftar till att utesluta organisk orsak till buksmärtan vilket ofta kan göras genom noga anamnes med akt på alarmsymtom. Anamnesen utgör också första delen i behandlingen. Anamnes: Symtombeskrivning. Avföringsvanor. Kostanamnes. Psykosocial anamnes. Alarmsymtom: avplanad tillväxt/ viktnedgång, försenad pubertet, långvariga diarréer, blod i avföringen, hereditet för IBD/ celiaki/ ulcussjd, nattlig smärta/ tarmtömning, lokaliserad smärta, perianala besvär, frekventa kräkningar, sväljsvårigheter, oklar feber, systemsymtom/artrit. Status: Tillväxt, bukpalpation, per rektum, hud, MoS.  Basutredning lab: Blodstatus, CRP, transglutaminas, urinsticka, Beroende på anamnes och status. Ytterligare provtagning tex f-Kalprotektin. Behandling: Lugnande besked. Förklaringsmodeller. Ev magdagbok, utvärdera utlösande faktorer. Behandla ev förstoppning. Råd kring copingstrategier. Remittera till barnläkare vid alarmsymtom, omfattande inskränkning i dagliga aktiviteter/ hög skolfrånvaro, oacceptabel symtomkontroll trots behandlingsåtgärder.

Obstipation: Se avsnittet Obstipation i detta kapitel.

UVI: Se avsnitt UVI i detta kapitel.

Fördjupning

Kompendium i barnkirurgi och barnortopedi. Frenckner et al. 2015

The appendicitis inflammatory response score: a tool for the diagnosis of acute appendicitis that outperforms the Alvarado score. Andersson & Andersson. World J Surg. 2008

Smärtdominerade funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn och ungdomar, Regionalt vårdprogram SLL, 2013.