Folatbrist, folsyrabrist.

År 1931 fann den brittiska läkaren Lucy Wills en dittills okänd anemi hos gravida i Bombay. Anemin kännetecknades av förstorade erytrocyter, men botades inte av då kända B-vitaminer. De drabbade gravida åt främst polerat ris och vitt bröd, och Dr Wills upptäckte att anemin botades av jästextrakt. Några år senare kunde man extrahera det saknade näringsämnet ur spenat, varför vitaminet fick namnet folsyra från latinets folium, vilket betyder blad.

Folsyra finns i kosten i form av folater, ett gemensamt namn på föreningar som alla har förmågan att bilda folsyra. Folater är också lagringsformen som kroppen använder för lagring i levern.

Folat absorberas i övre delen av tunntarmen, och upptaget är vanligen rätt effektivt eftersom folat ansamlas i galla och delvis utsöndras i tarmen och återupptas upp via det enterohepatiska kretsloppet. Kroppen har liten lagringsförmåga av folat, och därför är det en av de vitaminer som sjunker snabbats vid lågt intag. Folater är dessutom känsliga föreningar, 40–50% procent av matens folsyrainnehåll går förlorat vid uppvärmning. Källor till folsyra är främst gröna bladgrönsaker, brytbönor, broccoli, bönor, lever.

Folsyra används i kroppen b la som en kofaktor i bildningen av DNA. Vitaminet är också en central komponent i nedbrytningen av homocystein.

Folsyra spelar också en stor roll i fosterutveckling, då vitaminet är nödvändigt för bildandet av ryggmärgskanalen. Vid otillräckliga mängder av folsyra hos den gravida ökar risken för ryggmärgsbråck. Det optimala är att fylla på depåerna redan innan graviditeten, och generellt rekommenderas till skott med 400 mikrogram tre månader innan konception och åtminstone under de första 12 graviditetsveckorna. Ett fortsatt tillskott under hela graviditeten minskar risk för megaloblastisk anemi och bör övervägas hos riskgrupper. Gravida har ett ökat dagsbehov eftersom tillväxten kräver ökad DNA-syntes.  Rekommendationer om folsyratillskott gäller även under amning, då folatutsöndringen i bröstmjölk måste ersättas.

Symtom vid uttalad folsyrabrist är diarré, huvudvärk, röd tunga, sömnsvårigheter, megaloblastisk anemi. Uttalade brister på folsyra är ovanliga, men alkoholister är en känd riskgrupp. Det beror dels på deras potentiellt sämre kosthållning, dels på att nedbrytning av alkohol förbrukar folsyra. Andra personer i riskgrupp för folsyrabrist är individer med celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar. Äldre personer med ensidig kost, speciellt mat som varmhållits, är också en riskgrupp. Vissa epilepsiläkemedel, trimetoprim och metformin ökar nedbrytningen av folat i levern. Metotrexat fungerar som folatantagonist, och leder till nedsatt biologisk tillgänglighet av vitaminet.

Det rekommenderade dagsbehovet varierar mellan 300 och 500 mikrogram (beroende på åldersgrupp och kön). I en del länder görs folatberikning av cerealier, dock inte i Sverige. Nyttan med att berika livsmedel med folat har debatterats under flera år. Ett argument emot berikning har varit att det kan leda till fler tvillinggraviditeter, vilket är förknippat med ökade graviditetskomplikationer. Ett annat argument är att överkonsumtion av folsyra kan maskera en B12-brist.

Källor:

• Näringslära för högskolan, Liber förlag, sjätte upplagan 2013

Författare:

Rebecka Kaplan Sturk

Specialist i obstetrik och gynekologi. Diplomerad kostrådgivare