50 miljoner människor i världen lever med demens, 10 miljoner insjuknar årligen, och demens utgör den femte vanligaste dödsorsaken i världen. Inom den närmsta 30-årsperioden räknar man med att antalet personer med demens globalt kommer att tredubblas, framförallt i låg- och medelinkomstländer. Effektiv behandling saknas så prevention är den främsta åtgärden för att minska sjukdomsbördan och WHO har nu för första gången utfärdat riktlinjer för förebyggande av demens.
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som karakteriseras av förlust av minne, kognitiv funktion och beteendeförändringar som leder till svårigheter att klara av ett normalt liv. Ålder är främsta riskfaktorn – men demens är inte en del av den normala åldringsprocessen. Tidig demens (< 65 år) utgör 9 % av fallen.
Den vanligaste formen är Alzheimer demens (60 %). Det har uppskattats att åtminstone 30 % av fallen med Alzheimers sjukdom är relaterade till modifierbara livsstils- och andra riskfaktorer. Läkemedelsbehandling kan lindra de kognitiva symtomen vid Alzheimers demens men inte påverka förloppet. Andra typer av sjukdomen är vaskulär demens, Lewykroppsdemens, frontotemporal demenssjukdom och blanddemens.
Den snabba ökningen av antalet personer som lever med demens medför betydande sociala och ekonomiska konsekvenser i många länder. Det finns i nuläget inte någon medicin som kan stoppa eller reversera sjukdomsförloppet, och förebyggande åtgärder har lyfts fram som avgörande för att bromsa den globala ökningen. De nya riktlinjerna från WHO ger vårdgivare och beslutsfattare en kunskapsbas för att kunna vidta folkhälsoåtgärder med syfte att minska risken för kognitiv nedsättning och demens.
I WHOs riktlinjer lyfter man fram åtgärder med god vetenskaplig evidens för att förebygga demensutveckling. Det handlar framförallt om en hälsosam livsstil.
– Regelbunden motion
– Avstå från rökning och skadligt bruk av alkohol.
– Äta en hälsosam diet och hålla en normal vikt.
– Bibehålla normalt blodtryck, kolesterolhalt och blodsocker.
– Ytterligare riskfaktorer som kan åtgärdas utgör depression, låg utbildning, social isolering och kognitiv inaktivitet.
I Sverige insjuknar 20 – 25 000 personer per år i demenssjukdomar och cirka 130 – 150 000 personer lever med sjukdomen. Detta antal förväntas dubbleras inom de närmsta åren.
Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2016. Där trycker man på vikten av att patienterna genomgår en utredning för att finna eventuella andra behandlingsbara tillstånd och för att ställa en riktig diagnos, samt att man gör en vård- och omsorgsutredning. En basal demensutredning är första steget och sker ofta i primärvården. Utvidgad utredning görs av specialmottagningar.
I en utvärdering av implementeringen av de föreslagna åtgärderna i riktlinjerna kommenterar Socialstyrelsen 2018 att fler patienter numera utreds och behandlas med läkemedel för Alzheimer men att stora skillnader i vården finns och förbättringar föreslås.
Svensk/finska professorn Miia Kivipelto, Karolinska sjukhuset, Solna, Karolinska Institutet och hennes forskargrupp – the Nordic Brain Network – bidrog i arbetet med att utveckla WHOs riktlinjer. Hon har också startat den kognitiva mottagning på Karolinska sjukhuset, Solna, i Stockholm där man numera utreder patienter på en vecka i stället för som tidigare tre månader. Man påbörjar utredningen på måndagen och på fredagen får man sin diagnos. Mottagningen riktar sig till patienter under 70 år och utredningen inkluderar läkarbesök, neuropsykolog, provtagning, lumbalpunktion, eventuellt besök hos logoped och arbetsterapeut.
Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/demens/
Socialstyrelsen:
www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/demens
www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 