Elöverkänslighet, ”elallergi”

Bakgrun

En, framför allt i Sverige, beskriven åkomma med symtom särskilt från ansikte. Kan associeras till arbete nära bildskärm eller annan elanläggning där orsaken anges vara elektromagnetiska fält.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten: ”Det finns inga vetenskapligt säkerställda hälsorisker med elektromagnetiska fält om gällande referensvärden respekteras.”

Orsak

Okänd. Multipla undersökningar med provokationsförsök har ej kunnat påvisa samband mellan symtom och elektromagnetiska fält. Flimmer från ljusrör och dataskärmar? Torr luft? Flyktiga ämnen i luft från kopiatorer och datorer? Stress? Fobibetingad rädsla/stress inför elanläggning/arbetssituation som leder till psykosomatiska manifestationer?

Sannolikt förklaras många av symtomen av betingade autonoma reflexer, dvs om man tror sig vara påverkad av något så blir det så – kroppens svar på förväntningar. Stark riskfaktor har visat sig vara psykosociala faktorer i arbetsmiljön som exempelvis dåligt stöd från arbetskamrater och/eller chef, hög arbetsbelastning med låg egenkontroll.

Aktivering av mastceller är påvisat under inverkan av bildskärmsstrålning. Kliniska betydelsen av detta ännu oviss.

Symtom

Bildskärmskänsliga: Ansiktsrodnad, solbrännekänsla, stickningar, stramhet och sveda i ansiktshud. Oftast kvinnor. Elkänsliga: Som ovan men även allmänsymtom som trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, yrsel, hjärtklappning, oro, ångest. Symtomen upplevs i närheten av elektrisk utrustning och är enligt patienten kopplad till aktivering av utrustningen.

Differentialdiagnoser

Rosacea, seborroiskt eksem, torr hud, ansiktsrodnad, akne.

Behandling

Ta patientens symtom på allvar! Pat. känner det hen känner! Gör somatiskt och psykiskt status. Informera om de förklaringsmodeller vi har till symtomen. Rusa inte ut och mät magnetfält. Sänka rumstemperaturen? (ger högre relativ fuktighet). Remiss företagshälsovård eller arbets- och miljömedicinsk mottagning?

Psykologkontakt med fokus på självbild och stress (särskilt kognitiv terapi) kan vara av värde ffa beträffande elkänsliga. Bildskärmskänsliga har visat sig ha en god prognos med minskande symtom och ökande funktion i arbete. ”Elkänsliga” har betydligt sämre prognos.