Melasma
Bakgrund
Melasma, även kallat kloasma, är en vanlig hudåkomma som innebär hyperpigmentering på grund av högaktiva melanocyter som disponerar överblivet melanin i epidermis och/eller dermis. Melasma är kroniskt och återkommer ofta vid till exempel solexponering. Vanligare hos kvinnor i reproduktionsåldern.
Orsak
Orsak och triggerfaktorer till melasma är komplext:
- Solexponering
- Hudtyp – vanligast vid Fitzpatrick III-IV
- Hormonella faktorer – graviditet, p-piller, östrogenbehandling, thyroideasjukdom
- Ärftlighet
Andra faktorer som kan bidra till melasma är vissa kosmetika, fotosensitiserande läkemedel, vissa anitepileptika.
Status
Vanligen syns melasma som oregelbunden, brun eller ljusbrun makulär hyperpigmentering symmetriskt disponerad på solexponerad hud. Oftast förekommer melasma i ansiktet, det vill säga kinder, panna, näsa, ovanför läppen. Extrafaciala lokaler är ovanligare och förekommer oftast efter menopaus. Kan involvera armar, bröst, rygg med mera.
Utredning
I första hand klinisk diagnos.
Differentialdiagnoser
Lentigo solaris, postinflammatorisk hyperpigmentering, läkemedelsexantem, fototoxisk dermatit, Hori’s nevus.
Behandling
Extra försiktighet med solexponering.
Melasma som debuterat under graviditet kan gå i spontanremission, men kan återkomma vid nästkommande graviditet eller vid solexponering.
Eftersom solexponering triggar melasma oavsett orsak, ska detta i möjligaste mån undvikas om patienten upplever hyperpigmenteringarna som oönskade. Det vill säga patienten bör undvika solen, ha skyddande kläder/keps/hatt och/eller solskydd med SPF
Eventuell hormonell antikonceptionkan, om möjligt, sättas ut, men det är ingen garanti för remission.
Topikal azelainsyra kan provas.
Kosmetiska kamouflage.
Kosmetiska behandlingar kan diskuteras med dermatolog (privatvård).