Svensk studie ger viktiga insikter om genital lichen sclerosus

Från vänster i bild: Sofie Haglund, Jan Söderman, Sandra Jerkovic Gulin, Oliver Seifert

Medicinsk vetenskap: En omfattande svensk studie har nyligen kartlagt förekomsten och komorbiditet för genital lichen sclerosus (LS). Forskarna identifierade en ökad risk för flera allvarliga cancerformer, inklusive vulva- och peniscancer, hos individer med LS. Forskargruppen fortsätter att undersöka bland annat mikrobiom och virom kopplade till sjukdomen.

Vad är genital lichen sclerosus?

Genital lichen sclerosus (LS) är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som främst drabbar genitala och perianala områden. Den kännetecknas av vita, glänsande plack och papler, vilket kan leda till ärrbildning och strukturella förändringar i huden. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.

Hos män är vanliga fynd vita plack och papler på förhuden eller ollonet, vilket kan leda till phimosis. Symtom som klåda, smärta vid urinering, och svårigheter att dra tillbaka förhuden är vanligt.

Hos kvinnor påverkar sjukdomen ofta vulva och kan leda till förträngning av introitus. Symtom inkluderar intensiv klåda, brännande känsla, stickande känsla, smärta vid samlag (dyspareuni), vita förändringar på vulva och sammanväxningar.

Förstahandsbehandling är topikala kortikosteroider i form av klobetasolpropionat 0,05% salva, som används intensivt i början och därefter gradvis minskas i frekvens. Denna behandling hjälper till att kontrollera symtom och förhindra ärrbildning. Mjukgörande och barriärkrämer används som tvålsubstitut och för att skydda huden. Topikala kalcineurinhämmare (tacrolimus 0,1% salva) kan användas, oftast som underhållsbehandling.

Vid resistenta fall kan patienter behöva remitteras till en specialist (hudläkare, urolog, gynekolog). Intralesionala injektioner av triamcinolon kan övervägas. Hos män kan circumcision vara nödvändigt vid phimosis och hos patienter som inte svarar på behandling. Kvinnor med stark inflammation som inte svarar på lokal behandling kan också behöva systemisk behandling, och kirurgisk intervention.

Ökad risk för cancer och annan komorbiditet

Ett forskningsteam vid Linköpings universitet och Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping har gjort en stor populationsbaserad registerstudie som undersöker incidensen och samsjukligheten av LS i Sverige, med fokus på kopplingen till malignitet och autoimmuna sjukdomar. De har analyserat data från nationella register hos alla individer som diagnostiserats med LS mellan 2001 och 2021. Resultaten visar att incidensen av LS är 80,9 fall per 100 000 personer per år, med högre förekomst hos kvinnor än hos män. Studien identifierar en signifikant ökad risk för flera cancerformer hos patienter med LS. De vanligaste maligniteterna hos dessa individer var vulva- och peniscancer (OR = 8.3; 95% CI = 7.5-9.0, respektive OR = 8.9; 95% CI = 7.3-11.0), men även prostatacancer, urinblåsecancer, bröstcancer och testikelcancer var signifikant förhöjt hos studiepopulationen. Annan komorbiditet som sågs i studien var till exempel tyreoideasjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar och vitiligo.

Fynden understryker behovet av effektiv behandling och noggrann uppföljning av dessa patienter för att minska risken för maligniteter. Kopplingen till autoimmuna sjukdomar belyser enligt författarna behovet av studier som vidare undersöker de bakomliggande mekanismerna till LS.

– Min passion för forskning om lichen sclerosus driver mig att söka nya lösningar och att förbättra vår behandling. Jag är stolt över vårt team och vårt engagemang för att förstå sjukdomen bättre och säkerställa att varje patient får den bästa vården. Att bidra till effektiv behandling är centralt för mitt arbete, och tillsammans arbetar vi för att göra en verklig skillnad för våra lichen-patienter, säger Sandra Jerkovic Gulin, överläkare inom dermatologi och venerologi på Länssjukhuset Ryhov, forskningsgruppledare.

Framtida forskning inom mikrobiom, genetik, virom och transkriptom

Forskargruppen har fått betydande ekonomiska anslag (3 miljoner SEK) från flera källor, inklusive Svenska Läkaresällskapet (SLS), Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) och Futurum – akademin för hälsa och vård för sitt pågående projekt inom mikrobiom, genetik, virom och transkriptom.

Projektet innebär en studie där sambandet mellan hudbakterier och LS undersöks. De vill se hur förändringar i mikrobiomet påverkar sjukdomens svårighetsgrad och behandlingseffektivitet.

Del två av det pågående projektet innebär en helgenomstudie och viromanalys av LS. Den är bland de första viromstudierna i Sverige inom hud. Målet är att upptäcka gener och genetiska förändringar kopplade till sjukdomen genom helgenomsekvensering.

De söker också efter nya virus eller viruslika partiklar som kan bidra till sjukdomsutvecklingen, vilket kan leda till nya behandlingsmetoder.

Dessutom analyserar de genfunktioner genom RNA-sekvensering för att identifiera biologiska vägar involverade i sjukdomen.

– Vi strävar efter att identifiera specifika biomarkörer för bättre diagnostik och tidig upptäckt av sjukdomen samt att bidra till utveckling nya, mer effektiva behandlingar, säger Sandra Jerkovic Gulin. Detta arbete är banbrytande inom forskningen om LS och har potential att ändra förståelsen och behandlingen av sjukdomen.

Studien:  Jerkovic Gulin S, Lundin F, Eriksson O, Seifert O. Lichen Sclerosus-Incidence and Comorbidity: A Nationwide Swedish Register Study. J Clin Med. 2024 May 8;13(10):2761. doi: 10.3390/jcm13102761. PMID: 38792303; PMCID: PMC11122656.

Behandlingsöversikt: Praktisk Medicin