Nya behandlingar förhöjer livskvalitén för patienter med atopisk dermatit

Atopisk dermatit är en kronisk folksjukdom som ofta uppkommer under barnaåren. Omkring vart femte barn och var tionde vuxen har atopisk dermatit. Sjukdomen innebär att hudens barriärfunktion är försämrad, vilket gör den ömtålig med återkommande klåda, utslag och torr och inflammerad hud som följd. Hos de allra flesta går besvären att lindra med mjukgörande salvor och lokal inflammationsdämpande behandling. Men hos vissa personer med måttligt till svår atopisk dermatit är symtomen så svåra att den påverkar livskvalitén. Idag finns dock nya systemiska behandlingar som effektivt dämpar symtomen.

-De moderna läkemedlen innebär att vi har fler verktyg för att hjälpa patienter med svår sjukdom, säger Mikael Alsterholm, överläkare i dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Mikael Alsterholm, överläkare i dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Karin Olsson

-Konventionella läkemedel har en bredare verkningsmekanism. Den stora skillnaden mellan de moderna systemiska läkemedlen och de äldre är att nya behandlingar är framtagna och testade för just atopisk dermatit. De är också testade i olika åldersgrupper, fortsätter han.

Mikael Alsterholm får medhåll av Gunnthorunn Sigurdardottir, överläkare i dermatologi och venereologi vid Universitetssjukhuset i Linköping, men hon påpekar att både de äldre konventionella systembehandlingarna som metotrexat och ciklosporin liksom de nyare systembehandlingarna interleukin- och JAK-hämmare behövs.

-Eftersom sjukdomen är heterogen och behandlingssvar kan skilja sig mellan patienter är det viktigt att det finns flera behandlingsalternativ, säger Gunnthorunn Sigurdardottir.

Målet lindra klådan

Atopisk dermatit går inte att bota, men det finns alltså en hel del att göra för att dämpa symtomen. Målet med behandlingen är bland annat att lindra klådan.

Gunnthorunn Sigurdardottir, överläkare i dermatologi och venereologi vid Universitetssjukhuset i Linköping. Foto: Laila Villebeck

-Målet är också att sjukdomen ska vara välkontrollerad så att patienterna uppnår en god livskvalitet, säger Gunnthorunn Sigurdardottir, och förklarar att många undviker aktiviteter som kan anses självklara i vardagen som att motionera, gå på gym eller delta i sociala aktiviteter. Det handlar inte enbart om att man inte vill visa upp sin hud. När man till exempel svettas retas huden och kan göra ont eller svida.

Nya behandlingsrekommendationer

2023 uppdaterade Läkemedelsverket de tidigare behandlingsrekommendationerna vid atopisk dermatit. Precis som Mikael Alsterholm och Gunnthorunn Sigurdardottir framhåller är huvudbudskapet att patienterna ska vara fria från klåda och inflammation i huden under så långa perioder som möjligt. Både vårdgivarens kunskap om atopisk dermatit och patientens kännedom om egenvård är centrala i behandlingen. Basbehandlingen består av mjukgörare och lokalt inflammationshämmande läkemedel. När sjukdomen är aktiv ska lokalt inflammationshämmande behandling med kortikosteroid ges i tillräcklig hög styrka och mängd under så lång tid att inflammationen läker. Patienter med måttlig till svår sjukdom eller som inte får tillräcklig effekt av lokal behandling rekommenderas medicinsk ljusbehandling. När inte heller det hjälper föreslås att hud-eller barnläkare med erfarenhet av svår atopisk dermatit förskriver systemisk behandling.

Atopisk dermatit sköts ofta i primärvården och för de allra flesta räcker det. Vid måttlig till svår sjukdom som kräver systembehandling bör hudläkare sköta om patienten.

-Idag finns en god kännedom i primärvården om atopisk dermatit och läkarna vet när de ska remittera sina patienter till en dermatolog, säger Mikael Alsterholm. Trots det finns det patienter som går länge utan systemisk behandling fastän de skulle behöva det, fortsätter han.

Både Mikael Alsterholm och Gunnthorunn Sigurdardottir betonar att de nya läkemedlen är mycket bra, men att man inte får glömma att det är kostsamma behandlingar.

-Därför måste man som läkare pröva och utvärdera alla relevanta behandlingsalternativ. Vi måste ta ansvar och förskriva på rätt indikation och till rätt patient, säger Mikael Alsterholm. Konventionell systembehandling kan vara bra för vissa patienter. Men även om nya behandlingar är kostsamma, så är det en samhällsvinst när patienter kan jobba, röra på sig och upplever att de har en bra livskvalitet, avslutar han.

Nya behandlingar ger atopiker livet tillbaka

-De nya systemiska behandlingarna har betytt oerhört mycket för dem som lider av svår atopisk dermatit. Det säger Sophie Vrang, grundare och ordförande för Atopikerna, en temaförening inom Astma- och Allergiförbundet.

-Under många år användes enbart kortisonsalvor. För en hel del patienter räcker inte det. Själv är Sophie, som hon säger, en klassisk eksempatient där sjukdomen bröt ut redan innan hon fyllt två år, med både bättre och sämre perioder under livet, och hon har provat det mesta i behandlingsväg.

Sophie Vrang, grundare och ordförande för Atopikerna, en temaförening inom Astma- och Allergiförbundet. Foto: Jens Solvberg

Precis som hos många andra med atopisk dermatit blev Sophies sjukdom bättre i tonåren för att komma tillbaka med besked några år senare.

– Det blev ett hårt slag när den bröt ut igen. Jag trodde ju att jag var frisk. Det hade varit bättre att få veta tidigare att sjukdomen ofta ser ut så här med olika faser, säger hon.

Sophie har fått både salvor och badat i kaliumpermanganat. Men det var först när hon fick nyare systemisk behandling som hon förstod hur dåligt hon mått innan.

– Idag kan jag knappt titta på gamla fotografier av mig själv och se hur underbehandlad jag var.

Fått livet tillbaka

Genom sitt arbete i Atopikerna har hon sett hur medlemmar har fått livet tillbaka efter att de börjat med nya innovativa läkemedel som biologisk behandling och syntetiska molekyler.

-Många patienter med atopisk dermatit lider av depression och nedstämdhet, och undviker aktiviteter som friska tar för givet. Man har hela tiden en livsstil där man tänker på vad man ska parera och undvika, det kan vara allt ifrån träning till smink och kläder som periodvis kan utgöra triggers. Det finns en studie som visar att systemisk behandling av atopisk dermatit, förutom att förbättra sjukdomen, även minskar depressiva symtom och självmordstankar hos patienter.

Behövs ökad kunskap

Sophie Vrang menar att även om läkare i primärvården blivit mer medvetna om de nya behandlingarna så är kunskapen fortfarande för låg.

-Det är vanligt att patienter får samma salva utskrivet år ut och år in, och det är svårt att bli remitterad till en hudläkare. Men även som patient eller förälder till yngre barn måste man vara välinformerad och känna till både sina rättigheter och de nya effektiva behandlingar som finns idag. Sophie anser att man kan börja involvera barn tidigt i behandlingen, som att till exempel få in en rutin av smörjning med mjukgörande kräm.

-Informationen ska naturligtvis anpassas utifrån barnets ålder, men ju mer de lär sig om sin sjukdom desto lättare blir det att ställa krav på vården, så att de får den behandling som är bäst för just dem, säger Sophie Vrang.