Erektil dysfunktion

Kort sammanfattning av avsnittet:

*   Vanliga orsaker är stress, alkohol, för lite fysisk aktivitet, bukfetma, diabetes, status post prostatektomi, läkemedel, dåligt samliv. Ateroskleros ligger ofta bakom; pga hypertoni, rökning, höjda blodfetter mm.

*   Utredning med fokus på bakomliggande faktorer inklusive BT, P-glukos, lipider. Ev. hormonell utredning.

*   Behandling primärt med PDE-5-hämmare som Cialis, Levitra, Sildenafil, Viagra. Ev. pågående farmakabehandling ses över (β-blockerare, diuretika, centralt verkande antihypertensiva, SSRI-preparat m.fl). Rökstopp. Motion och ev viktminskning.

Definition

Oförmåga att uppnå eller behålla tillfredsställande erektion för att genomföra ett samlag.

Orsak

Hormonella orsaker: Förhöjt prolaktin, hypotyreoidism, hypertyreoidism, Mb Cushing. Lågt S-testosteron. Män som har svårt att tända sexuellt tror sig ofta ha brist på manligt könshormon vilket sällan är fallet. Hypogonadism som enda orsak till impotens är ovanligt.

Läkemedel: Antihypertensiva (diuretika, betablockerare, klonidinklorid m fl centralt verkande preparat), psykofarmaka (bensodiazepiner, SSRI, tricykliska antidepressiva, neuroleptika), cimetidin, 5-alfareduktashämmare och analgetika, särskilt morfin och morfinanaloger. Testosteronsuppression. Vanligare att bakomliggande sjukdom orsakar ED än att faktisk medicinering gör det.

Minskat sexuellt intresse: Rädsla för intimitet och rädsla för sexuella situationen. Sexuell skuld. Otillfredsställande parförhållande. Negativa faktorer är även att vara ensamstående, att ha varit utsatt för sexuellt övergrepp som barn. Vanliga orsaker är stress, depression och kroniska sjukdomar, som alla leder till sänkta testosteronnivåer. Nedsatt sexuellt intresse vanligt vid nedsatt hälsotillstånd (metabola syndromet, diabetes, hormonella orsaker [se ovan], hjärnskada, neurologisk sjukdom [se nedan] m.fl. kroniska sjukdomar). Flera läkemedel [se ovan] minskar sexuella intresset. Nedsatt sexuellt intresse även vid oro, dålig ekonomi liksom vid otillfredsställelse med livet som helhet. Sexuella intresset minskar normalt med stigande ålder.

Neurologiska orsaker: Stroke, MS, ryggmärgsskador, Mb Parkinson. Neuropatier t ex som följd av diabetes.

 Operationer: Vanligt efter kurativt syftande behandling mot prostatacancer (radikal prostatektomi, strålbehandling) samt efter annan omfattande kirurgi eller strålbehandling i bäckenet, t ex rektalcancer.

 Vaskulära orsaker: ateroskleros i penisartärer eller venöst läckage eller en kombination av båda. Ses ofta hos diabetiker, rökare (= viktig riskfaktor), hypertoniker. Impotens/sviktande erektion ses ofta som första symtom på hjärt-kärlsjukdom – så pass starkt samband att symtomen anses fungera som markör för just begynnande hjärt-kärlsjukdom.

Övriga orsaker: Alkohol (långvarigt alkoholintag), narkotika, tobak, KOL, sömnapné, för lite fysisk aktivitet, bukfetma, uremi, hemokromatos.

Status

Anamnes med besvärsduration och besvärsvariation. Förekomst av morgonerektion?

Lustkänsla? Social situation (inklusive hur ev. parförhållandet fungerar). Stress? Nedstämdhet? Normal/nedsatt sexlust?

Allmän medicinsk undersökning inkluderande anamnes på läkemedel, alkohol, rökning, diabetes, hypertoni, ateroskleros. Normal skäggväxt? Undersökning av yttre genitalia. Bedömning av vaskulära, hormonella eller neurologiska sjukdomar.

Utredning

Lab: BT, P-glukos, S-Kolesterol. I selekterade fall tas: TSH, fritt T4, PSA, S-testosteron (fastevärde, tas på morgonen mellan 07–10 efter normal nattvila). Provet tas knappast vid normal sexlust och normal skäggväxt), LH, FSH, prolaktin.

Ett intrakavernöst farmakatest kan göras vid totalt erektionsbortfall. Inj. 5–15 µg alprostadil intrakavernöst. Inled med låg dos (2,5 µg) om ryggmärgsskada eller om psykologisk komponent överväger.

Behandling

Behandla grundorsaken om sådan finns (t ex hypotyreoidism, prolaktinom).

Rekommendera då tillämpligt: Livsstilsåtgärder mot rökning, alkohol, övervikt och för motion.

Behandla då tillämpligt: diabetes, hypertoni, hyperlipidemi.

Farmakoterapi har en central roll i det att den ofta fungerar bra samt att den då även gör att rädslan för misslyckande tonas ner. Ofta klarar man sig efter ett tag bra utan farmaka. Viktigt att engagera partnern i behandlingen. Vilka önskemål har hen?

Samtalsterapi är ett alternativ för att minska eventuell rädsla för misslyckande.

Ev. pågående farmakaterapi ses över, se Läkemedel under rubriken Orsaker ovan. Vid hypertoni användes primärt ACE-hämmare/ARB liksom kalciumblockerare. Om möjligt reducera/sätt ut β-blockerare, diuretika, centralt verkande antihypertensiva.

Farmakoterapi: PDE-5-hämmare: Det finns tre preparat i tablettform, sildenafil, vardenafil respektive tadalafil och lokalt verkande kräm alprostadil. Preparaten kräver sexuell stimulans för att ge effekt. Hjälper i cirka 70 % av fall med ED. Ökar blodtillflödet till penis. Tadalafil har längre duration. Alla preparaten är kontraindicerade för patienter som använder nitrater pga ischemisk hjärtsjukdom. Försiktighet vid misstanke/känd aortastenos. Om inte behandlingen med tabletter fungerar så kontrollera S-testosteron x 2.

Injektion intrakavernöst alprostadil (PGE1) ger tillfredställande erektion i nästan samtliga fall, kräver noggrann instruktion. Alprostadil finns också som uretralstift och som kräm.

Proteskirurgi kan i särskilt svåra fall ge tillfredställande resultat där medicinsk behandling inte varit framgångsrik.

Fördjupning

Behandling av erektil dysfunktion www.lakemedelsverket.se

Läkemedelsboken

VISS: Erektil dysfunktion.

Patientinformation: www.doktorn.com

Aktuella Mediciner

Erektionsstimulerande medel

Alprostadil: Uretralstift Bondil. Inj. Caverject. Inj. Caverject Dual. Kräm Vitaros.

Aviptadil + fentolamin: Inj Invicorp.

Sildenafil: T Sildenafil. T Viagra.

Tadalafil: T Cialis. T Tadalafil.

Vardenafil: T Levitra.

Avanafil: T Spedra.