Utmattningssyndrom, maladaptiv stressreaktion
Se även avsnittet Fysiologiska stressreaktionen i detta kapitel.
Definition
Uttalad fysisk och psykisk utmattning efter långvarigt stresspåslag.
Om kriterierna inte är uppfyllda för vare sig utmattningssyndrom eller depression kan diagnosen Maladaptiv stressreaktion användas.
Orsak
Reaktion på långvarig stress såväl inom privatliv (t.ex. vård av sjuk anhörig) som arbetsliv (t.ex. hög arbetsbelastning under längre tid, dåligt stöd av närmaste chef) utan möjlighet till återhämtning.
Symtom
Diagnostiska kriterier för Utmattningssyndrom (Socialstyrelsens klassifikation):
Samtliga kriterier som betecknas med stor bokstav måste vara uppfyllda.
A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka har förelegat under minst sex månader.
B. Påtaglig bild av nedsatt psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.
C. Minst fyra av följande symtom har funnits i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:
- Koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar.
- Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress.
- Känslomässig labilitet eller irritabilitet.
- Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet.
- Fysiska symtom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.
- Sömnstörning.
Symtomen skall orsaka ett tydligt lidande eller nedsatt funktion i arbete eller annat socialt sammanhang. De får inte vara orsakade av droger, läkemedel eller sjukdom (se Differentialdiagnoser).
Diagnosen Utmattningssyndrom kompletteras med ev. förekomst av:
- Depressiva symtom (om patienten uppfyller kriterierna för Depression eller Dystymi (ihållande depression) skall dessa diagnoser gälla i stället för Utmattningssyndrom).
- Ångestsymtom (om pat uppfyller kriterierna för Generaliserad ångestsyndrom skall denna diagnos gälla i stället för Utmattningssyndrom).
- Blandad ångest- depressiv bild.
- Akut symtomdebut.
- Koppling till arbetslivet.
Prodromalfas efter långvarig psykosocial påfrestning. Psykiska och fysiska symtom som nedsatt kognition med koncentrationssvårigheter, sömnstörning, hjärtklappning, ”bråttom-känsla”, huvudvärk och även annan värk, tryck över bröstet, yrsel, orolig tarm, upprepade infektioner, emotionell labilitet, nedstämdhet, oro och olust inför krav, försämrad bedömningsförmåga och minskat socialt umgänge. Om man negligerar symtomen och inte minskar belastningen kan prodromalfasen övergå i en:
Akutfas (”går in i väggen”) vilket ofta sker relativt plötsligt och ibland med dramatiska symtom som t.ex.: mycket uttalad trötthet med oförmåga till återhämtning trots sömn. Neurokognitiva besvär (minnesproblem, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning samt störd funktion i målinriktat beteende – exekutiv störning med mycket låg prestationsnivå; svårigheter med planering, översikt, att förstå komplexa situationer, sänkt energi). Svårigheter att finna rätt ord då man pratar, ökad ljud- och ljuskänslighet samt för stressbelastning, irritabilitet, nedstämdhet, ångest. Sömnstörning (insomningssvårigheter, nattliga uppvaknanden, tidiga uppvaknanden med känsla att inte vara utsövd). Ibland utvecklad bild av såväl depression som ångest. När de akuta symtomen klingat av övergår tillståndet ofta i en:
Återhämtningsfas med ibland kvardröjande symtom och uttalad stressintolerans. Symtombilden omfattar ofta både fysisk- och psykisk svår trötthet, sömnrubbning, motivationslöshet, nedstämdhet, ångest och neurokognitiva besvär.
Differentialdiagnos
Tillfällig överansträngning (”normal trötthet”). Depression. Anpassningsstörning. Kroniskt trötthetssyndrom (CFS). Bipolär sjukdom. Fibromyalgi. Demens. MS. Hjärntumör. Sömnapné. Generaliserad ångestsjukdom. Posttraumatiskt stressyndrom. Neuropsykiatrisk funktionsstörning. Diabetes. Hypotyreos. Hyperparatyreoidism, KOL, hjärt-kärlsjukdom, B12-brist, Addison sjukdom. Läkemedelsbiverkningar. Riskbruk/skadligt bruk/beroende av alkohol, läkemedel, droger.
Utredning
Anamnes med tonvikt på psykosocial belastning och psykosociala trauma såväl privat som på arbetsförhållandena debut av stressymptom. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1 för att bedöma psykiatrisk sam/sjuklighet. KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scale) upptäcker riskindivider och används för att följa förloppet.
Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten
MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI.
Somatiskt status för att finna somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, glukos, T4, T3, TSH. Vitaminer bl.a. B12. Leverprover,PEth, EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.
Missbruksanamnes (AUDIT/DUDIT) och ev drogtest.
Behandling
Livsstilsförändringar: fysisk aktivitet, regelbundenhet i livsföring mm
Hjälp med ev missbruk.
KBT/individuell/grupp psykoterapi.
Sjukskrivning kan behövas, beroende på allvarlighetsgrad i 6–12 månader.
Arbetsgivare och företagshälsovård engageras i rehabiliteringen.
Behandla depressiva symtom med antidepressiva, i första hand med SSRI (citalopram, escitalopram, sertralin) se detta kapitel. Vid uttalad energilöshet bupropion.
Behandling av sömnstörning, vg se detta avsnitt.
Behandling av ångest med tex t. hydroxizin, alimemazin.
Fördjupning
Socialstyrelsen. Utmattningssyndrom. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa. 2003.
Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/utmattningssyndrom/546
SBU. Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. 2014. https://www.sbu.se/contentassets/800ad7aecf9146c795d3a89c7a957048/arbetsmiljo_depression_2014_smf.pdf
Läkartidningen nr 19–20, 2009. Läkartidningen nr 9–10 2013.
www.vgregion.se (Institutet för stressmedicin).
Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se
Aktuella Mediciner
Antidepressiva
Citalopram: T Citalopram. Duloxetin: K Cymbalta. Mirtazapin: T Mirtazapin.
Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Venlafaxin: K Efexor Depot. K/T Venlafaxin. Bupropion: TVoxra.
Sömnmedel
Zolpidem: T Stilnoct. Zopiklon: T Imovane. T Zopiklon.