Borreliainfektion orsakas av gruppen spirocheter som kallas Borrelia burgdorferi sensu lata. Sjukdomen sprids till människa via bett från fästingar av släktet Ixodes. Hos fästingen finns bakterien i GI-kanalen varifrån den kan spridas till människa när fästingen suger blod. Smittreservoaren är i första hans smågnagare och rådjur. Rådjur utgör en viktig födokälla för fästingen.
Borrelia är obligata parasiter vilket innebär att de inte klarar sig utan värddjur. De återfinns antingen i fästingar eller hos däggdjur och fåglar. De växer som bäst i koldiooxidrika miljöer som inuti däggdjur eller fåglar. Borrelianakterierna dör om de blir utsatta för temperaturer över 50°C i några minuter, blir uttorkade eller kommer i kontakt med vanliga desinfektionsmedel eller tvättmedel. De bildar inte sporer.
Inkubationstiden varierar beroende på symtom från några dygn till några månader. Borrelia kan infektera bland annat hud, leder och centrala nervsystemet.
I Sverige förekommer smittan främst i de södra och mellersta delarna och längs Östersjö- och Bottenhavskusten. Sjukdomen rapporteras mest i Europa och USA men förekommer sannolikt globalt.
Sjukdomen upptäcktes på 70-talet och har stadigt ökat i USA och Europa sedan dess.
Borreliabakterien producerar inte toxiner. De orsakar sjukdom då de migrerar genom vävnader, sprids via blod, fäster vid värdceller och undviker immunförsvaret.
Borreliakardit är en sällsynt komplikation till borreliainfektion.
Författare:
Sofia Åkerlund
Leg. Läkare och chefredaktör