Elstöt, elektriska olycksfall

Orsak

Elektriska skador kan delas in i lågspänningsolyckor (<1000V, hushållsström), högspänningsskador (>1000V) och blixtnedslag. Högspänning ger upphov till omfattande och djupa vävnadsskador omedelbart vid exponering. Lågspänningsolyckor kräver flera sekunder av strömpassage för att orsaka skada och begränsar sig ofta till hudytan. Skadorna kan delas in i termiska (inre och yttre brännskador) och icke-termiska skador.

Icke-termiska skador innefattar hjärtrytmrubbningar, muskelkontrationer och muskelkramper. Dessa kan i sin tur resultera i andningsstillestånd, hjärtstillestånd och till och med frakturer. Sekundära skador kan uppstå om den utsatta kastats omkull, fallit eller vid tryckvågsskador. Ljusbågar (ofta i samband med kortslutningar) består av en elektrisk urladdning (>2500 grader C) som leds genom luften. Ljusbågar ger i allmänhet inte strömpassage utan huvudsakligen termiska skador.

Bedömning

• Tänk alltid på egen säkerhet om patienten bedöms på olycksplatsen. Säkerställ att strömmen är avslagen innan patienten vidrörs.
• Bedömning och handläggning av patienten sker i enlighet med ABCD/ATLS. Identifiera och åtgärda respiratorisk svikt, andningsstopp och hjärtstopp.
• Ha en hög vaksamhet för ett brett spektrum av symtom och skador.
• Bedöm mekanismen. Skadeutfallet och organpåverkan beror på vägen strömmen tagit genom kroppen. Ibland passage genom kroppen och ibland endast längs hudytan.
• Strömpassage genom kroppen kan ge små synliga skador varför skadeutfallet ofta underskattas. Kontaktpunkterna, vanligen i var sin extremitet, kan ge vägledning.
• CNS-symtom kan innefatta huvudvärk, påverkat medvetande/medvetslöshet eller kramper.
• Nerv- skador/påverkan i form av svaghet, känselnedsättning eller parestesier kan förekomma.
• Normalt EKG initialt medför liten risk för allvarlig arytmi i efterförloppet. Ett stort antal arytmier kan annars ses, exempelvis förmaksflimmer, AV-block och ST-höjningar.

Handläggning

Elektriska skador ska bedömas noggrant då allvarliga skador inte alltid är synliga. Vid osäkerhet tas kontakt med traumaansvarig kirurg. Större skador ska larmas in till sjukhus som traumalarm och transporteras skyndsamt.

• Behandla i enlighet med ABCD. Understöd vitala funktioner.
• Säkra venväg med två grova kannyler och ge rikligt med vätska vid behov.
• Om respiratorisk svikt eller komplett andningsstopp kan man behöva ge syrgas, stödventilera eller, efter kompetens, inleda mer avancerad luftvägshantering.
• Cirkulationsstillestånd behandlas enligt HLR.
• Smärtstilla med ex. morfin eller ketamin.
• Säkra tidigt EKG och provtagning (Troponin, CK och blodgas mfl.) Upprepa vid behov.
• Ibland ses strömutlöst katekolaminpåslag med hypertoni, takykardi och kardiogen chock.
• Behandla brännskador och andra sekundära skador.