Orsak
Trauma, okänd, läkemedel (ASA, NSAID, NOAK Warfarin, Kortison), trombocytopeni, åldersbetingat spröda blodkärl, blodmalignitet, leversjukdom, koagulationsrubbning, Ehlers-Danlos syndrom (ärftlig skörhet i blodkärl m.fl. inre organ). Förvärvad hemofili.
Utredning
Blödningsanamnes: Ärftlighet, blåmärken, näsblödning, tandköttsblödning, muskelblödning, ledblödning, blödning mer än fem timmar efter tandutdragning, blödning efter operation, fått blod i samband med operation, rikliga menstruationer, abnorm blödning efter förlossning, mediciner (inkl ASA-preparat samt kortisonsalvor – det sistnämnda kan vid kontinuerlig användning ge stora hudblödningar!)
Lab: Hb, Blödningstid, TPK, LPK, Diff, ALAT, ALP, GT, APTT, PK, Fibrinogen.
Om lågt TPK görs hematologisk utredning. Om högt PK överväg leverskada. Vid lång blödningstid misstänks i första hand smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel. Vid misstanke om Cushing utförs urinkortisolanalys efter samling minst två dygn. Ofta kombinerat med hämningstest med dexametason (T Dexametason 1 mg kl 22.00, P-Kortisol 08.00 påföljande morgon, om > 50 är Mb Cushing sannolik).
Behandling
Om bara små ytliga blåmärken, ingen hereditet och normala screeningsanalyser behövs ingen ytterligare utredning. Ytliga hematom är vanligt hos äldre individer p.g.a. spröda kärl.
Om anmärkningsvärd blödningsanamnes eller hereditet föreligger bör koagulationsspecialist kontaktas även om normala screeningsanalyser.
Fördjupning
Läkemedelsboken
Lär dig mer
Uppkomst och förebyggande av hematom vid kirurgi
Ansamling av blod under ett ihopsytt sår kan orsakas av nedsatt koagulering av kärl som brast under proceduren. Hematom under slutna sår gör området spänt och ibland smärtsamt. Ifall trycket bli väldigt stort kan den överliggande huden bli nekrotisk. Ökad risk att drabbas av hematom har de som står på antikoagulantia och de med medfödda koagulationsdefekter. Hos dessa patienter kan kärl som ser ut att ha slutat blöda när såret sluts, börja blöda efter suturering har skett.
Hematom under ett stängt sår kan orsaka att såret öppnas eller infekteras varför det är viktigt att försöka förebygga. Förebyggande åtgärder kan vara:
- Säkerställ god hemostas genom noggrann diatermering av sårbädden, framför allt subkutan vävnad
- Försök att begränsa underminering till minsta möjliga som krävs för god sårläkning och vävnadsmobilitet
- I de fall där risken är mycket ökad att bilda hematom kan ett dränage behöva läggas. Noggrann övervakning ska tillämpas i efterskedet för att utvärdera blödning i dränaget.
- Tryckförband bör sitta under de första 1-2 dygnen efter hudkirurgi.
Hematom under slutna sår behöver handläggas rätt för att underlätta sårläkning och minska risken för infektion. Små, stabila hematom (under 2 cm) kan observeras. Större hematom eller hematom som ger mycket symptom bör dräneras. Inom första 1-2 dygnen kan dränering göras med hjälp av aspirationsspruta med nål, eller genom att göra en liten öppning och applicera lätt tryck. Vid hematom äldre än 48 timmar kan skadan öppnas partiellt och hematomet evakueras. Därefter bör såret observeras 10-15 minuter för att se så att blödningen har avstannat. Har det avstannat kan såret stängas men om det börjar blöda bör hela såret öppnas i lokalanestesi och kärlet som blöder bör lagas. Att öppna såret medför såklart ökad risk för försämrad läkning och infektion. Finns det tecken på infektion bör sekundärläkning tillämpas. Vaselin och skyddande omslag kan appliceras och antibiotika övervägas.
Källor:
- Ritchie SA. Skin surgery: Prevention and treatment of complications. UpToDate. 2023.
Författare:
Sofia Åkerlund
Leg. Läkare och chefredaktör
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 