Hyperhidros (generaliserad)

Se även avsnittet ”Hyperhidros, lokal” i detta kapitel.

Definition

Onormalt ökad svettning generellt, fokalt eller multifokalt med bakomliggande orsak.

Orsak

Bakomliggande orsaker till den icke-fysiologiska svettningen kan t.ex. vara:

• endokrina-/metabola sjukdomar (t.ex. diabetes, menopaus, hypertyreos, hypoglykemi, akromegali, feokromocytom, carcinoid, hypogonadism, övervikt)
• kardiovaskulära sjukdomar (t.ex. hjärtsvikt)
• respiratoriska sjukdomar (t.ex KOL)
• neurologiska sjukdomar (t.ex. Mb Parkinson, Freys syndrom)
• malignitet (t.ex. lymfom)
• infektioner (t.ex. tuberkulos, malaria)
• droger, farmaka (t.ex. opiater, centralstimulantia, SSRI)
• psykogena (t.ex ångest)
• alkoholöverkonsumtion

Nattliga svettningar kan vara associerade med infektion (TBC m.fl.), malignitet (lymfom, KLL/KML, myelofibros m.fl.), menopaus, endokrin sjukdom (feokromocytom, carcinoid, hypertyreos m.fl.). Nattsvettning även vanligt utan patologi.

Symtom

Ökad svettning generellt eller lokalt med asymmetrisk distribution. Symtom orsakade av den bakomliggande patologin kan förekomma. Nedan följer exempel.

Klimakteriebesvär: svettning såväl dag- som nattetid, blodvallningar, hjärtklappning, huvudvärk, yrsel, depression, ångest, sömnsvårigheter (se Klimakteriebesvär).

”Postmenopausal hyperhidros”: Debut efter 50 års ålder, övriga klimakteriebesvär saknas, östrogentillskott verkningslöst.

KOL: se KOL

Hjärtsvikt: se hjärtsvikt

Panikångest: svettning, palpitationer/obehag i bröstet, darrning, svårighet att andas, illamående, yrsel, parestesier, depersonalisation, dödsångest (se Panikångest).

Farmaka: svettning m.m. (biverkningar från läkemedel som kolinergika, SSRI-preparat, opioidpreparat inkl tramadol m.fl.).

Åksjuka: svettning, illamående, kräkningar etc i samband med båt-, bil-, flyg- och tågresor (se Åksjuka, Rörelsesjuka. Sjösjuka).

Övervikt: svettning (övervikt är sällan orsak till svettningen men försämrande faktor), metabola syndromet, artros etc.

Hypoglykemi: svettning, tremor, yrsel, illamående, palpitationer, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, nervositet, hungerkänsla, parestesier, talsvårigheter. Ev. insulinom (se Insulinkoma. Hypoglykemi).

Hypertyreos: svettning, ökad värmekänsla, viktminskning, hjärtklappning, andfåddhet, oro, irritabilitet, aggressivitet, depression, tremor, trötthet, diarré, ögonsymtom (se Hypertyreos. Tyreotoxikos. Tyreotoxisk kris).

Diabetes; svettning pga polyneuropati eller hypoglykemi.

Akromegali: svettning, ökad värmekänsla, värk i rygg/leder, svullnadskänsla, snarkningar, huvudvärk, grov/hes röst, stor hals, glest mellan tänderna, tjocka fingrar, ev. diabetes.

Hypogonadism: svettning (jmf. menopaus hos kvinna), nedsatt libido, nedsatt potens, fördröjd ejakulation, infertilitet, trötthet, depression, irritabilitet, sömnstörningar, försämrat minne, koncentrationssvårigheter, led-/muskelvärk, bukfetma, benskörhet, höjt blodtryck (se Hypogonadism hos män).

Feokromocytom: ”p-sjukan”(= perspiration, palpitation, pain, pallor, pressure, paroxysms).

Parkinsons sjukdom: svettning, ortostatism, nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, demens, hypokinesi, rigiditet, vilotremor (se Parkinsons sjukdom).

Epilepsi: svettning, blodtrycks/pulsstegring, tonisk-/kloniska anfall.

Carcinoidsyndrom: svettning, flush, diarré, hjärtsvikt, astma.

Alkoholabstinens: svettning, rastlöshet, motorisk oro, plockighet, ångest, tremor, takykardi, kramper, hallucinationer (se Alkoholabstinens).

Missbruk: (bensodiazepiner/kodein): svettning, ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, muskelvärk, ljus/ljudöverkänslighet, dubbelseende etc.

Missbruk: (centralstimulantia): svettning, vidgade pupiller, förhöjd kroppstemperatur, muntorrhet, snabb/oregelbunden puls, kramper, epileptiska anfall, stereotypa beteenden, rastlöshet (se Skadligt bruk/Beroende-Läkemedel/Centralstimulantia).

Insektsstick (och fjärsingstick): svettning, huvudvärk, frossa, illamående, lokal skada med smärta.

Infektioner: svettning, temperaturstegring, varm hud, snabb puls, frossa, lågt blodsocker, specifika organmanifestationer. TBC: (ofta nattsvett). HIV: svettning (nattlig), avmagring, trötthet, ev. tidigare mononukleosliknande sjukdom, candidastomatit, bältros, seborroisk dermatit, hårig leukoplaki (se HIV. AIDS). Malaria

Temporalisarterit: svettning (nattlig), trötthet, feber, sjukdomskänsla, viktnedgång, influensaliknande bild, huvudvärk, tuggsmärta, synpåverkan (se Temporalisarterit).

Hjärtinfarkt: svettning, ångest, andfåddhet, illamående, matthet, allmän sjukdomskänsla, svaghet, svimning, retrosternal bröstsmärta (ofta med utstrålning mot hals, käke, armar, ev. buksmärtor se Hjärtinfarkt).

Regional hyperhidros; kompensatorisk hyperhidros – ofta huvud/bål – p.g.a. regional nedsatt motorik efter stroke, nervlesion eller polyneuropati (diabetes).

Svimning: svettning, hjärtklappning, obskurationsfenomen, ostadighetskänsla, matthetskänsla, tonusförlust, blekhet, kortvarig medvetslöshet (ev. med kloniska ryckningar/urinavgång), kort postiktalitet (se Synkope. Svimning).

Kronisk lymfatisk/myeloisk leukemi: KLL/KML/malignt lymfom: (ffa nattlig svettning, trötthet, matleda, anemi, viktnedgång, dyspne, fyllnadskänsla i buken, palpabla lymfkörtlar – se KLL/KML/Malignt lymfom).

Lungcancer: svettning, hosta, andnöd, bröstsmärtor, pip i bröstet, hemoptys, avmagring, aptitlöshet, trötthet, svaghetskänsla, feber, tromboembolier etc. (se Lungcancer).

Psykiatri: panikångest, generell ångest. Psykosocial fobi är sällan orsak till generell besvärande svettning men svettningen kan temporärt uppstå vid aktivering av sympatikus som vid panikattack.

Differentialdiagnos

Lokaliserad hyperhidros visar tidig debut, hereditet, bilateral, symmetrisk, lokaliserad svettning. Svettning upphör nattetid. Främst symtom från handflator, fotsulor, axiller, ljumskar och/eller ansikte. Ospecificerad hyperhidros främst överdriven eller nattlig svettning där ingen specifik orsak kan påvisas.

Utredning

Fösök identifiera orsakerna till svettningarna på basen av anamnesen (ålder, kön, svettningarnas duration, aktuella ledsagande symtom inkl omständigheter, tidigare sjukhistoria, mediciner, hereditet) och den fysikaliska undersökningen. Regional- eller asymmetrisk svettning liksom kort anamnes är särskild anledning för utredning.

Övergripande generell provgenomgång kan vara SR, CRP, blodstatus, lever- och tyreoideaprover, rtg pulm, vikt. Specifika laboratorieanalyser på klinisk misstanke (kort anamnes mm); t.ex. p-glukos, Hb, CRP, SR, P-TSH, LPK, diff, s-GH, s-testosteron, u/p-katekolaminer, P-takykininer/u-5HIAA, s-CDT, PEth, s-antiHIV, P-troponin, IGF 1 (akromegali) etc. Vid oklar diffus svettning av längre duration kan det vara av värde att göra en mera utvidgad utredning om anamnes (se ovan) och/eller status (se respektive avsnitt i PM) och/eller om laboratorieanalyser (se respektive avsnitt i PM) avviker.

Behandling

Alltid kausal; systemisk antikolinerg behandling är ibland teoretiskt intressant men behäftat med risk för biverkningar som tyvärr ofta överväger vinsterna vid behandling. För övrigt i görligaste mån symtomatisk behandling.

Vid terapiresistenta symtom ev kognitiv terapi; dvs. att lära sig hantera/leva med symtomen.

Fördjupning

Läkartidningen nr 47, 2011.