Kapitelöversikt

Inget hittades

Annons:
Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal. Patienter hänvisas till Doktorn.com →
Hem / Behandlingsöversikter / Infektion / Salmonellainfektion
Annons:

Salmonellainfektion


Definition

Salmonellainfektion är en bakteriell tarminfektion som orsakas av bakterier inom släktet Salmonella. Bakterien kan ge upphov till gastroenterit, och ovanligare fall, tyfoidfeber, sepsis och abscesser i framför allt lever, men också infektioner i graft och på hjärtklaffar.

Orsak

Salmonellainfektion orsakas av bakterier inom Salmonella-släktet, främst av typerna Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium, vilka ger upphov till gastroenterit. Det finns också invasiva typer som orsakar tyfoidfeber och paratyfoidfeber (Salmonella typhi och Salmonella paratyphi).

Smittvägarna innefattar:

  • Förorenade livsmedel (särskilt rå kyckling, ägg och mejeriprodukter).
  • Otillräckligt värmebehandlade livsmedel.
  • Direkt kontakt med infekterade djur (särskilt fåglar och reptiler).
  • Förorenat vatten.

Salmonella sprids fekal-oralt och kan även överföras mellan individer genom bristande hygien efter toalettbesök eller vid hantering av livsmedel.

Symtom

Symtomen vid salmonellainfektion varierar beroende på typ av infektion och patientens immunstatus. De flesta fall av salmonellainfektion är självläkande och milda, men hos barn, äldre eller immunsuprimerade individer kan symtomen bli mer allvarliga.

Inkubationstiden är oftast 6-72 timmar efter exponering. Sjukdomsdurationen varierar, men gastroenterit varar vanligtvis i 4-7 dagar.

Vanliga symtom inkluderar:

Akut diarré, buksmärtor, illamående, kräkningar och feber. Diarrén kan vara vattnig eller blodig beroende på infektionens svårighetsgrad.

Vid invasiva former som tyfoidfeber kan patienten utveckla långdragen feber, allmänpåverkan, huvudvärk, hepatosplenomegali och ibland sepsis.

Differentialdiagnoser

Vid diarrésjukdom är det viktigt att överväga andra orsaker till gastroenterit eller systemisk infektion. Differentialdiagnoser inkluderar:

  • Andra bakteriella infektioner, t.ex. Campylobacter, Shigella, Escherichia coli.
  • Virusinfektioner som norovirus eller rotavirus.
  • Parasitära infektioner, t.ex. giardiasis.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
  • Matförgiftning (t.ex. toxinbildande bakterier).

Utredning och Diagnos

Diagnosen salmonellainfektion ställs genom:

  • Faecesdiagnostik: Den vanligaste metoden för att påvisa salmonella är via PCR eller odling på avföring, där bakterierna identifieras och resistensbestäms. Flera prover kan behövas, särskilt i kroniska eller recidiverande fall.
  • Blododling: Vid misstanke om systemisk salmonellainfektion, som tyfoidfeber eller sepsis, kan blododling vara indicerat.
  • Serologi: Används sällan i klinisk praxis men kan användas vid misstanke om invasiva former av salmonella, såsom tyfoidfeber.

Screening för salmonella kan vara aktuellt vid smittspårning, särskilt vid utbrott, eller vid utredning av långvarig diarré hos patienter som nyligen har rest till områden med hög förekomst av salmonella. Salmonella är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, Sminet.

Behandling

De flesta fall av salmonellainfektioner är självläkande och kräver inte antibiotikabehandling. Behandlingen fokuserar i första hand på vätske- och elektrolytrehydrering, särskilt vid diarré och kräkningar. Antibiotikabehandling rekommenderas inte vid okomplicerad gastroenterit, då det inte förkortar sjukdomsförloppet och kan förlänga bärarskap av bakterien.

Vätskeersättning:

Oral rehydrering med vätskeersättning är ofta tillräcklig vid okomplicerade diarréer. Vid allvarlig dehydrering eller svår sjukdom kan intravenös vätskebehandling behövas.

Antibiotikabehandling:

Antibiotika rekommenderas endast vid svåra systemiska infektioner, eller om patienten tillhör en riskgrupp (små barn, äldre, immunsupprimerade). Salmonella tillhör de bakterier som på senare tid snabbt utvecklat resistens mot antibiotika, så vid smitta i ffa Asien är det bra att invänta resistensbesked. Vanliga antibiotika vid systemisk infektion inkluderar:

  • Ciprofloxacin
  • Azitromycin
  • Ceftriaxon

Tyfoidfeber och invasiva infektioner:

Vid tyfoidfeber är tidig antibiotikabehandling avgörande för att minska risken för komplikationer. Rekommenderade antibiotika innefattar ceftriaxon eller azitromycin.

Bärarskap:

En del patienter kan bli asymptomatiska bärare av salmonella efter genomgången infektion, vilket kan kräva smittspårning och hygienråd för att förhindra spridning. Behandling av bärarskap är sällan indicerad men kan övervägas vid långvarigt bärarskap eller vid yrkesmässig risk (t.ex. livsmedelshantering).

Fördjupning

– Folkhälsomyndigheten – Information om salmonella: [https://www.folkhalsomyndigheten.se/salmonella]

– 1177 Vårdguiden – Salmonella: [https://www.1177.se/salmonella]

– Smittskyddslagen och anmälningsplikt: [https://www.socialstyrelsen.se/smittskydd/]

Aktuella Mediciner

Ciprofloxacin: Tablett Ciproxin.

Azitromycin: Tablett Azithromycin.

Ceftriaxon: Injektionsvätska Ceftriaxone.

Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

PM-medlemskap

Medlemskapet är kostnadsfritt och du loggar in smidigt och tryggt med ditt BankID.

  • check Skräddarsytt nyhetsbrev
  • check Kalkylatorer och blanketter
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på PM-boken
Annons: