Akutmedicin. Kompartmentsyndrom
Den här behandlingsöversikten finns i en liknande version som har ett senare granskningsdatum, se: Kompartmentsyndrom i extremitet
Definition
Ökat vävnadstryck inom ett anatomiskt rum, s.k. ”kompartment”, oftast en muskelloge.
Orsak
Ökad volym inom något kompartment, p.g.a. färskt trauma med blödning, svullnad, muskelhypertrofi p.g.a. kraftig fysisk aktivitet eller tryck från utsidan av t.ex. cirkulärt gips. Detta leder till minskat blodflöde till området. Anatomiska förhållanden, trånga kompartments, predisponerar. Vid kroniskt kompartmentsyndrom dominerar troligen kombinationen av långvarig fysisk aktivitet och anatomiska förhållanden som orsak. Även hypotoni i vävnaden efter skada, medvetslöshet/intoxikationer kan framkalla kompartmentsyndrom.
Symtom
Akut kompartmentsyndrom: Kraftig smärta, ofta utan synligt trauma. Vanligaste lokalisering: Underbenets muskelloger, mer sällan fotled, underarm eller lår. Kroniskt kompartmentsyndrom: Uppträder successivt och är ofta mer diffus och svårtolkad i symtombilden.
Status
Svår smärta är det viktigaste symtomet, detta i såväl vila som vid passiv rörelse. Stelhet och spändhet i affekterat kompartment, muskelsvaghet av påverkade muskler. Smärta vid stretching, nervpåverkan inom kompartment. Distala pulsar är normala, kompartmenttrycket överstiger i regel inte artärtrycket.
Differentialdiagnos
Benhinneinflammation. Stressfraktur.
Utredning
Diagnosen kan vara svår att ställa kliniskt. Invasiv tryckmätning via ortopedklinik kan ställa diagnosen i tveksamma fall.
Behandling
Avlägsna eventuella cirkulära gips direkt. Akuta fall remitteras vid misstanke för direkt omhändertagande på sjukhus. Operativ behandling med öppnande av aktuell muskelloge för att ”släppa på trycket” kan rädda vävnaden från bestående skador. Kroniska fall kan ibland behandlas genom träningskorrektion.