Kapitelöversikt

Inget hittades

A

Akutsjukvård

B

Beroendetillstånd

D

Dermatologi

E

Endokrinologi

G

Gastroenterologi och hepatologiGeriatrikGynekologi och obstetrik

H

Hematologi och koagulation

I

IdrottsmedicinInfektion

K

KardiologiKirurgi

L

Lungmedicin och allergologi

M

Medicinsk juridik

N

NefrologiNeurologi

O

OftalmologiOnkologiOrtopedi

P

PediatrikPsykiatri

R

Reumatologi

S

Smärta

U

Urologi

V

Venerologi

Ö

ÖNH
Annons:
Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal. Patienter hänvisas till Doktorn.com →
Hem / Behandlingsöversikter / Psykiatri / Sömnstörning
Annons:

Sömnstörning

Författare
Agnieszka M Lesiewicz
Agnieszka M Lesiewicz
Specialist i psykiatri

Se även avsnittet Snarkning/Sömnapné i kap ÖNH. 

Definition

Sömnstörning/dyssomni förekommer ofta i samband med psykiatriska och somatiska problem.

Hypersomni – vid narkolepsi, Kleine-Levine syndrom, epilepsi, hypotyreos, hypoglykemi, idiopatiska.

Parasomni – sömnambulism, nattskräck.

Insomni definieras som ett tillstånd där individen upplever otillräcklig sömnmängd. Diagnos ställs på kriterierna:

  • Patienten upplever problem med att inte falla i sömn, eller att bibehålla sömn, eller sömn som inte ger välbehövlig vila.
  • Sömnstörningen förekommer minst 3 gånger/vecka i minst 1 månad.
  • Sömnstörningen orsakar tydliga besvär för patienten eller stör hans/hennes dagliga liv.

Tidsgränser för insomnia:

  • Förlängt insomnande (> 30 minuter).
  • Avbruten sömn (vakenhet under natten överstigande 45 minuter eller fler än tre uppvaknanden).
  • För tidigt uppvaknande (total sömn tid <6 timmar eller <80 % av tidigare sömn tid).

Orsak

Bristande sömnhygien: kaffe, rökning, alkohol, skärmtid, mm.

Stress, ångest, oro inför besvärliga livsomständigheter.

Psykiatriskt samsjuklighet. Depression (tidigt uppvaknande, ökat sömnbehov), ångestsyndrom (GAD, panikångest, fobier), stresstillstånd, psykos, manisk episod, schizofreni, delirium tremens.

Demens, förvirring, organiska hjärnskador.

Skadligt bruk: alkohol, narkotika.

Somatiska sjukdomar: smärta, ulcus, koronarinsufficiens, hjärtsvikt, nattlig miktion, restless legs (RLS), sömnapne, mfl.

Läkemedel: Teofyllin, Fenylpropanolamin, Betastimulerare, Betablockare, Steroider, L-dopa, Bromokriptin, SSRI, mfl

Motoriska störningar: Restless legs syndrom (RLS), mfl.

Dygnsrytmstörningar: jetlag, skiftarbete.

Symtom

De dagtidssymtom som avspeglar sömnbrist är vanligen något av följande: trötthetskänsla, sömnighet, energiförlust, värk och stelhetskänsla, nedsatt koncentration eller minnesförmåga, irritabilitet och sänkt stämningsläge.

Kronisk sömnstörning är utöver dessa symtom associerat med nedstämdhet, minnesstörningar, oro, ångest, depression, minskad stresstolerans, sänkt psykomotorik, sänkt kognitiv nivå – hos äldre. Sänkt smärttröskel. Impotens/minskad sexlust. Ökad risk för EP-anfall.

Även ökad risk för hypertoni med övrig hjärt-/kärlsjukdom, övervikt, metabola syndromet, typ-2 diabetes. Sänkt immunförsvar med återkommande infektioner (även kortare sömnbrist kan förvärra/utlösa en infektion/förkylning). Utmattningssyndrom, depression, stress- och värkproblematik (sänkt smärttröskel).

Ju mindre sömn desto högre adrenalinhalter i blodet med höjd puls. Sömnbrist ökar kortisolproduktionen med negativ inverkan på hjärta- kärl och ökar risken för kardiovaskulär död. Tillväxthormon och prolaktin sjunker vid sömnbrist.

Långvarig stress + efterföljande sömnlöshet kan resultera i psykos.

Utredning

Anamnes för att definiera typ av sömnrubbning.

Somatiskt status för att finna somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, glukos, kreatinin, T4, TSH, B12. PEth om indicerat. EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.

Psykiatrisk anamnes för att finna psykiatriskt tillstånd. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1.

Missbruksanamnes, ev. strukturerad intervju för alkohol/narkotika: AUDIT/DUDIT.

Behandling

Målet är sömn 7–8 timmar. Behandla bakomliggande orsak. Sömnhygien (undvika te/kaffe, stimulans inför sänggåendet, regelbundna vanor kring sömn och aktivitet under dagen, struktur). Mindfulness. Regelbunden motion och utevistelse. Sömnrestriktion. Avslappningstekniker.

KBT har god vetenskaplig dokumentation och bör erbjudas som förstahandsalternativ.

Lättare och kortvariga besvär kan ev lindras med växtbaserade preparat som vänderot (valeriana) eller passionsblomma. Finns receptfritt på apotek.  Ej beroendeframkallande. Observera att de kan interagera med patientens övriga läkemedel, efterfråga alltid om patienten tar växtbaserade receptfria preparat.

Läkemedelsbehandling av insomni bör vara tidsbegränsad. Besodiazepinliknande preparat. Zopiklon och Zolpidem har snabbt insättande effekt och god effekt.

Propiomazin bör tas 30-60 minuter innan sänggående, kan ge dagtidströtthet – 25-50 mg till natten – hjälper vid frekvent nattlig uppvaknande. Alimemazin bör tas 1–2 timmar innan sänggåendet, kan ge dagtrötthet – 5-40 mg till natten. Hydroxizin tas ca 1 timme innan sänggående – 10-25 mg till natten max 50 mg. Prometazin tas ca en timme innan sänggående – 25-50 mg till natten. Levomepromazin undantagsvis när andra metoder otillräckliga – risk för blodtrycksfall hos äldre, tardiva dyskinesier vid långtidsbruk – 25-50 mg till natten Melatonin 1-5 mg till natten.

Mirtazapin, i synnerhet om samtidig depression – 15 mg till natten. Tas 1–2 timmar innan sänggående, kan ge dagtrötthet. Agomelatin vid samtidig depression – krävs uppföljning av leverstatus enligt schema – 25-50 mg till natten. Quetiapin – när det behövs sedativ och stämning stabiliserande effekt vid affektiv instabilitet, beroendetillstånd, ångest – 25-50 mg till natten. Amitryptylin vid samtidigt kroniskt smärttillstånd, 25-50 mg till natten. Mianserin tetracykliskt läkemedel mot depression, fört sömn 10-30 mg till natten.

Bensodiazepiner bör ej användas pga risk för tillvänjning samt lång halveringstid. Helst tidsbegränsad till upp till 4 veckor. Flunitrazepam, Nitrazepam. Zopiklon och Zolpidem har snabbt insättande och god effekt. Till äldre ett bra alternativ är klometiazol dock starkt beroendeframkallande.

Fördjupning

Läkemedelsverket. Behandling av sömnsvårigheter.

SBU. Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt. 2010

https://www.sbu.se/contentassets/ffa024035dbd440ea1c9c71fff1748ec/behandling_somnbesvar_vuxna_fulltext.pdf

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

Aktuella Mediciner

Mirtazapin: T Mirtazapin. T Remeron-S.

Antihistamin 

Alimemazin: Dr/T Alimemazin.

Prometazin: T Lergigan. 

Bensodiazepinlika 

Zolpidem: T Stilnoct. T Zolpidem. Zopiklon: T Imovane. T Zopiklon.

Växtbaserade sömnmedel (receptfria)

Valeriana officinalis (vänderot): T Lunixen, T Valeriana Forte, T Neurol, T Neurol Forte

Passionsblomma: T Sedix, T Pascoflair

Övriga sömnmedel 

Melatonin: Circadin. T Melatonin APL

Lär dig mer

Sömnstadier och dess koppling till sömnstörningar

Under sömnen minskar reaktionsförmågan, muskelaktiviteten och metabolismen. Alla djur sover på ett eller annat sätt, varför man tror att det finns en evolutionär fördel med sömn. Varför man sover är dock fortfarande något av ett mysterium. Det finns teorier om som handlar om bland annat återhämtning, uppstädning från toxiska metaboliter och minnesinlagring.

För att mäta sömn i kliniska och vetenskapliga sammanhang används polysomnogrammet – ett verktyg som kategoriserar sömnstadier med hjälp av EEG och andra sensorer.

Sömnstadier kan delas upp i rapid eye movement-sömn (REM-sömn) och icke-REM-sömn.

När man går från vaket tillstånd till sömn blir hjärnvågorna långsammare tills de når en stabil posterior dominant (alfa-) rytm. Detta tillstånd är en bro mellan sömn och vaket tillstånd. När rytmen blir ännu långsammare har personen somnat.

De flesta vuxna börjar sin sömn med icke-REM-sömn, som delas in i tre stadier, N1-N3.

  • N1 utgör cirka 5-10 procent eller mindre av hela sömntiden. Om man vaknar i detta stadie uppfattar man ofta inte att man har sovit. Om detta sömnstadie är längre än vanligt kan personen ha en fragmenterad sömnstörning, till exempel sömnapné.
  • N2 utgör vanligen den största delen av sömnen hos en vuxen, närmare bestämt hälften av sömntiden. Bensodiazepiner ökar detta sömnstadium.
  • N3 brukar kallas djupsömn och utgör ungefär 20 procent av en sömncykel och 10-20 procent av den totala sömnen. Djupsömnen minskar med åldern. Det vanliga är att djupsömnen förekommer mer under första delen av natten. Det är svårare att väcka en person under djupsömn än stadie N1 och N2 och det är ofta under denna sömn som sömnstörningar i form av parsomnier förekommer, till exempel sömngång hos barn.

Under REM-sömn är snabba ögonrörelser en del av definitionen. Alla muskler som man kan kontrollera, förutom ögonmuskler, är inaktiva under detta sömnstadium. REM-sömn har i studier associerats med livliga drömmar. Flera sömnstörningar kan var kopplade till abnormal REM-sömn och fysiologiska händelser associerade med REM-sömn:

  • Narkolepsi – vid narkolepsi syns ofta REM-sömn tidigt under sömnen och även under korta sovstunder dagtid.
  • Obstruktiv sömnapné – den muskelatoni som är relaterad till REM-sömn kan påverka luftvägarna och därmed förvärra sömnapné.
  • Lungsjukdom – de personer som på grund av en lungsjukdom är beroende av den interkostala och accessoriska muskulaturen för adekvat ventilering, till exempel de med KOL eller neuromuskulära sjukdomar, kan desaturera under REM-sömnen. Orsaken är att muskeltonus minskar även för denna muskulatur.
  • REM-sömnsbeteendestörning – de som inte har komplett muskelatoni under REM-sömnen kan agera ut sina drömmar och riskerar att skada sig själva eller andra.

REM-sömn kan försenas eller undertryckas av alkohol, sedativa droger, barbiturater, betablockare, MAO-hämmare, SSRI med flera läkemedel.

Källor:

  • UpToDate. Stages and architecture of normal sleep. Douglas Kirsch. Reviewed Mars 2024. Hämtad april 2024.

Författare:

Läs mer Förminska
Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

PM-medlemskap

Medlemskapet är kostnadsfritt och du loggar in smidigt och tryggt med ditt BankID.

  • check Skräddarsytt nyhetsbrev
  • check Kalkylatorer och blanketter
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på PM-boken

Nya behandlingsöversikter

Annons:

För att göra din upplevelse av vår sajt så bra som möjligt använder vi cookies. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs vår integritetspolicy