Suicidriskbedömning

Riskfaktorer

Under 2023 dog 1 328 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 943 män och 385 kvinnor, 10 var barn under 15 år. Ytterligare 289 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid, men där avsikten inte kunde styrkas, enligt statistisk om suicid från Folkhälsomyndigheten.

Riskfaktorer för suicid är bland annat:

• Tidigare suicidförsök.
• Suicid, suicidförsök i familjen.
• Skadligt bruk/beroende (alkohol, narkotika och läkemedel).
• Psykiatrisk sjukdom: särskilt bipolär sjukdom, depression, schizofreni, personlighetssyndrom (borderline, narcissistisk och antisocial personlighetsstörning), ADHD, akut stressreaktion.
• Långvarig ätstörning.
• Somatisk sjukdom tex allvarlig neurologisk sjukdom, cancer.
• Exponering för traumatiska händelser i familjen (tex förlust av förälder, missbruk, sexuella övergrepp, våld).
• Påverkan via internet.
• Erfarenheter av våld.
• Ogynnsamma livshändelser (förlust av närstående, en relation, arbete, status, pengar), mobbning, kränkning.
• Social isolering och ekonomiska svårigheter.
• Upplevelse av hopplöshet.
• Brister i problemlösningsförmågan.
• Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster (impulsivitet aggressivitet, irritabilitet, snabba humörsvängningar, ångestbenägenhet, inåtvändhet, slutenhet, självkritisk hållning, lättkränkthet, misstänksamhet, rigiditet, perfektionism, hopplöshet, skamkänslor, otrygga anknytningsmönster).
• Manligt kön.
• Skört socialt nätverk
• Högre ålder.
• Utlandsfödd.
• HBT-personer.
• Kriminalvård.

Utredning

Anamnes.

Analysera var någonstans i den suicidala processen patienten befinner sig. Suicidstegen: nedstämdhet, hopplöshet, dödsönskan, suicidtankar, suicidförsök, suicidplaner, suicidförberedelser, suicidhandlingar. Bedöm varaktighet och frekvens av suicidtankar.

Fråga om patienten har aktuella suicidtankar och planer samt om patienten är så förtvivlad av hon eller han skulle kunna ta sitt liv och vad som skulle kunna hindra detta. Om patienten anger en aktuell suicidönskan, fråga om detaljerade planer (praktiska förberedelser, avskedsbrev/annan skriftlig kommunikation, muntlig suicidal kommunikation).

Vid genomgånget suicidförsök – fråga om: omständigheter, förberedelser, utlösande orsaker, tidigare suicidförsök och antal. Hög suicidavsikt till exempel genom val av metod eller noggrann planering för att undgå upptäckt.

En strukturerad skattningsskala bör användas men kan aldrig ersätta den kliniska bedömningen.

Exempel på strukturerande intervjuer som kan användas i suicidriskbedömningen är C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale), SUAS (Suicide Assessment Scale), SIS (Suicide Intent Scale), SSI (Scale for suicide ideation) samt frågor om suicid i instrumenten MADRS, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI. Ingen av dessa är tillräckliga för en bedömning men kan komplettera den kliniska bedömningen.

Gör en bedömning av psykiatrisk sjuklighet, komplettera med strukturerad diagnostisk intervju MINI. Värdera depressiva symtom – vg se avsnittet Depression i detta kapitel.

Värdera sociala faktorer, nätverk, missbruk och somatisk sjukdom.

Dokumentera riskfaktorer, skyddsfaktorer och hur du bedömer den sammantagna suicidrisken efter dina vidtagna åtgärder.

Behandling

Gott bemötande: empati, respekt och engagemang. Vid hög suicidrisk skall patienten bedömas av psykiater. En väl genomförd suicidriskbedömning är en krisintervention.

Vid överhängande risk för suicid ska patienten skickas till närmsta psykiatriska akutmottagning. Personal eller närstående måste följa med. Informera mottagande enhet att risken för suicid bedömts vara hög.

Personer som är i färd med att utföra suicidala handlingar får hindras av vem som helst utan risk för påföljd, enligt bestämmelserna i Brottsbalken 24 kap 4§ angående nödrätt. Principen ”inte mera våld än nöden kräver” gäller här.

Tvångsvård kan bli nödvändigt för att förhindra suicid. Ställningstagande bör alltid göras med suicidnära patienter som motsätter sig psykiatriskt motiverad slutenvård. Vårdintyg kan utfärdas av legitimerad läkare.

Viktigt att även närstående finns med i behandlingen både som stöd och för att ta del av information kring medicinska och psykologiska insatser.

Fördjupning

Svensk Förening för Psykiatri. Suicidnära patienter – kliniska riktlinjer för utredning och behandling.2013. http://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2017/02/SPF-kliniska-riktlinejr-om-suicidnara-patienter.pdf

Folkhalsomyndigheten

SBU. Instrument för bedömning av suicidrisk. 2015. https://www.sbu.se/contentassets/29385a6975a0403e807c7d4aa87576d7/instrument_bedomning_suicidrisk_smf_2015.pdf

Patientinformation

spes.se

Hjälplinje:
https://hjalplinjen.se/ Eller ring 90390.

Självmordslinjen