Akutmedicin. Suicidriskbedömning. Suicid. Självmordriskbedömning

En av de mest akuta psykiatriska bedömningarna som görs under jourarbete handlar om suicidriskbedömning. Viktigt att vid psykisk ohälsa tänka på denna bedömning, som kan vara svår. Bedömningen skall dokumenteras i journalen. Sedan ett par år tillbaka anmäls alla fall som Lex Maria om patienten månaden före suicid sökt sjukvårdsinrättning, oavsett för vilka problem man sökt. Nedanstående checklista är tänkt som en hjälp vid suicidriskbedömningen.

Riskfaktorer som statistiskt innebär ökad risk:

□  Man (högre suicidrisk än kvinna).

□  Nyligen genomgången separation. Dödsfall i omgivningen.

□  Ensamstående.

□  Avbruten kontinuitet hos sin ordinarie behandlare.

□  Arbetslös.

□  Social kränkning.

□  Relationsproblem.

□  Psykisk sjukdom/störning (ffa deprimerade, stark ångest, pat med   borderline-/instabil personlighetsstörning och självskadande beteende, pat med narcissistisk självbild och uppfattning att blivit kränkt, pat med schizofreni eller annan psykos).

□  Kroppslig sjukdom.

□  Alkohol- drogmissbruk.

□  Tidigare genomgången suicid inom släkten.

□  Tidigare egna suicidförsök – När? Hur många?

Summan av riskfaktorer!

Suicidstege.

□  Nedstämdhet – Hur mår du? Är allt hopplöst?

□  Dödstankar – Känns allt meningslöst?

□  Dödsönskan – Har du önskat att du vore död?

□  Suicidtankar – Har du tänkt på att ta ditt liv?

□  Suicidimpulser – Har du varit nära att skada dig själv?

□  Suicidavsikter eller planering – När? Var? Hur?

□  Direkt suicidhandling – Har du försökt någon gång? När? Var? Hur? Ev. utlösande faktor?

Patientens aktuella problem.

Psykiatrisk problematik (ff.a. depression, alkoholism och kriser).

Somatisk problematik (ff.a. malignitet och svår smärta).

Aktuell psykosocial problematik (ff.a. relationer, ekonomi, arbete).

Övrig problematik.

Finns ett socialt nätverk?

Anamnes från närstående.

Viktigt att om möjligt efterhöra anhörigas syn. Cirka 80 % av de som begår självmord har signalerat detta för sin omgivning, kommunikationen kan ha varit såväl verbal som icke-verbal. Vid bedömning om vård enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) är anhörigas syn på problematiken mycket viktig.

Hög suicidrisk:

Oförändrad/kroniskt plågsam psykologisk och/ eller social situation, flera statistiska riskfaktorer, skattning långt ner på suicidstegen, psykotiska symtom och missbruk.

Svårbedömbar suicidrisk:

Dålig samtalskontakt, patienten negativ till vård, misstanke om manipulation, berusning. Oklara besked vid bedömning av suicidstegen.

Låg suicidrisk:

Suicidtankar förnekas även om dödsönskan finns. Patienten positiv till vård.

I akuta läget gäller kontaktskapande och engagemang. Försök aktivera det kontaktnät pat har. Kyrkans jourtjänst? Översiktlig vårdplan med fokus på hur att förändra pat´s situation och hur uppföljning skall ske.

Vid hög risk kontakt med psykiatriker för bedömning. Viktigt att man under pågående behandling av depression / ångest också uppdaterar suicidriskbedömningen.

Av de som överlevt ett självmordsförsök önskade c:a 1/3 att dö, 1/3 att ge signaler till sin omgivning, 1/3 kan inte ge ett svar på varför.

Vid konstaterande av dödsfall p.g.a. självmord eller misstanke om självmord ta alltid kontakt med polis som begär en rättsmedicinsk obduktion.