Svimning, synkope

För Akuta åtgärder vid Medvetslöshet se avsnittet Medvetslöshet, koma i detta kapitel.

Definition

Snabbt övergående attack av medvetslöshet orsakad av cerebral hypoperfusion.

Orsak

Blodtrycksfall.

Vasovagal synkope (”vanlig svimning”) utlöst av specifika situationer, t ex smärta och emotioner. Drabbar fr.a. yngre. En grupp är svimning med blodtrycksfall vid vattenkastning (fr.a. män nattetid) eller tarmtömning (svimningen p.g.a. påverkan av baroreceptorerna vid krystning – Valsalvas manöver).

Hypotension och ortostatism. Ofta äldre. Hypovolemi eller autonom insufficiens i blodtrycksregleringen vid uppstigande från stol eller säng.

Arytmier t.ex. Adam-Stokes, sick sinus syndrome, ventrikulära takyarytmier, vagalt utlösta bradyarytmier som vid miktionssynkope.

Vaskulärt betingat, arterioskleros, aortastenos, minskat återflöde vid valsalvas manöver (t.ex. defekation, miktion). Karotissinussyndromet drabbar fr.a. äldre män (centralt medierad vasodilation och bradykardi som följd av aktivering av baroreceptorer, t.ex. hårt åtsittande skjortkrage/slips).

Feber, infektion eller sömnbrist kan minska tröskeln till svimning.

Medicinering som antihypertensiva eller psykofarmaka. Hos äldre också nitroglycerin.

Vätskebrist (hypovolemi) p.g.a. dåligt intag, diuretika, svettning, blödning (fr.a. gastrointestinal), gastroenterit.

Obs den ökade effekten av blodtryckssänkning hos ARB/ACE-hämmare vid vätskebrist.

Symtom

Svimning av vasovagal eller ortostatisk orsak inleds ofta med obskurationsfenomen: Svartnar för ögonen, ostadighetskänsla, matthetskänsla, ibland också symtom från sympatiska nervsystemet i form av hjärtklappning, kallsvettning. Tonusförlust, blekhet, kortvarig medvetslöshet under vilken kloniska ryckningar och även urinavgång kan ske. Kort (i regel under en minut) postiktal fas med trötthet, illamående och kräkningar kan förekomma. Vid kardiell synkope kan förloppet vara betydligt snabbare – omedelbar medvetandeförlust med tonusförlust och snabb återhämtning,

Status

”Normalstatus” efter anfallet.

Differentialdiagnoser

Epilepsi, hjärtstillestånd, arytmi, stroke, hypovolemi, hysteri, hyperventilation, anemi, metabola orsaker (t.ex. elektrolytrubbningar, hypoglykemi).

Utredning

Viktigt att identifiera pat med kardiell svimningsorsak som klaffel eller akuta arytmier (dålig prognos om obehandlade). Anamnesen viktig: Vilken situation? tidigare svimning? medicinering? förkänning? andra samtidiga symtom? Heriditet för plötslig död före 40 års ålder? Auskultation av hjärta – karotider, blodtryck, ortostatiskt prov, neurologstatus, Hb, P-glukos, elektrolyter, 24 timmars blodtrycksmätning samt EKG, ev. 24-timmars-EKG, vid oklarheter kan även EEG, MR eller CT-hjärna bli aktuella.

Ung patient, enstaka svimning = lågt utredningskrav. Svimning vid ansträngning däremot kan tyda på klaffel eller myokardförändringar. Riskstratifiering viktigt, se Läkartidningsartikel, länk nedan.

Behandling

Gentemot vasavagal svimning information/lugnande besked. Motion. Gentemot vasovagal svimning + hypotoni primärt extra tillförsel av salt + ”benkorsningsmetoden”; man korsar benen och pressar dem mot varann kontinuerligt under ca. 30 sek samtidigt som man spänner skinkor och bukmuskulatur, förebyggande procedur.

Fördjupning

Läkartidningen Differentialdiagnostik och handläggning vid synkope (Kalischer Wellander, et al, 8/2019)

Patientinformation: www.1177.se