Tvångssyndrom (OCD)

Författare

Granskare: 26 oktober, 2022

Definition

Neurobiologiskt tillstånd som karakteriseras av återkommande oönskade, påträngande och otrevliga tankar (obsessions = tvångsföreställningar/tvångstankar) och/eller repetitiva ritualistiska beteenden som personen känner sig driven till att utföra (compulsion = tvång). Under minst en timme per dag eller upplevs som väldigt påträngande samt medför försämring av funktion i vardagen. Kroniskt förlopp oftast.

Orsaker

Ofullständigt känd. Heterogen genes. Dock koppling till serotonerg störning, tillståndet är associerat med såväl depression som ångesttillstånd. Stark hereditär faktor och inflammatoriska samt hormonella faktorer bidrar. PANS (Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrom) är en akut form i barndomen med en undergrupp PANDAS som orsakas av autoimmun process initierad av streptokockinfektion/annan infektion.

Symtom

Tvångstankar leder till ökad ångestnivå vilket i sin tur leder till att den drabbade, i ett försök att känna lättnad, utför själva tvångshandlingarna/ritualerna. Men att genomföra dessa handlingar leder inte till en permanent förändring utan istället förvärras tvångstankarna. Vanliga tvångsföreställningar: runt smuts, bakterier och föroreningar, rädsla för att bli våldsam eller aggressiv, rädsla att skada någon annan (exempelvis rädsla över att ha kört över någon med en bil) eller överdrivet ansvarstagande för andras säkerhet. Oresonlig rädsla för händelser eller tankar med sexuellt innehåll. Extraordinär vikt läggs vid ordning eller symmetri. Oförmåga att kasta utslitna tillhörigheter etcetera. Vanliga tvångshandlingar/ritualer: excessiv handtvättning eller badning, rengöring av omgivningen, räkning, kontroll och arrangering av tillhörigheterna enligt vissa mönster. OCD kan sträcka sig från en mild olägenhet till ett veritabelt lidande. Personer söker sällan för besvären i sig utan dessa brukar visa sig i samband med noggrann anamnes eller vid upprepad kontakt. Cirka 80 % har både tvångstankar och tvångshandlingar medan resterande grupp har antingen det ena eller det andra.

Tvångstankarna/-handlingarna skall finnas mer än en timma/dag, medföra lidande/nedsatt funktion och finnas trots patientens insikt om att de inte är realistiska. De debuterar ofta i barndomen eller tidiga tonåren och har ofta ett kroniskt förlopp med ett påtagligt lidande genom livet.

Vanligt med samtidig depression liksom ångeststörning.

Tvångstankar/tvångshandlingar innebär sällan självskadande beteende – detta har ofta psykotisk bakgrund.

Differentialdiagnoser

Depression och/eller ångesttillstånd. Neuropsykiatrisk funktionsstörning ADHD, autismspektrumstörning; autism eller Tourettes syndrom. Här är ritualerna ej ångestgenererade eftersom de ökar individens känsla av förutsägelse och kontroll. Psykosociala problem särskild uppmärksamhet hos barn; mobbning? problem med föräldrar? traumatiska händelser? Schizofreni diff till tvångstankar resp tvångshandlingar – vid schizofreni är tankarna ofta befallande eller kommenterande. Personlighetssyndrom. Generaliserat ångestsyndrom (GAD). Vanföreställningssyndrom. Samlarsjuka. PANDAS/PANS.

Utredning

Anamnes med adekvata frågor riktade mot tvångstankar/-handlingar. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1.

För att skatta symtom och mäta förändring över tid kan man användaY-BOCS (Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale). Den är inte diagnostisk. Skalan finns både som bedömmar- och som själv- skattningsskala.

Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten

MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI).

Somatiskt status för att finna somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, TSH. Leverprover, EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.

Missbruksanamnes och ev drogtest.

Behandling

Vården bör ha hög tillgänglighet för primärbedömning vid ångestsjukdom och erbjuda aktiv uppföljning.

Patienter med tvångssyndrom bör skötas av psykiater.

KBT med exponering och responsprevention.

Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel: SSRI i första hand. Klomipramin i andra hand.

Bensodiazepiner bör inte användas pga betydande risk för beroendeutveckling.

Atypiskt antipsykotiskt läkemedel som tillägg till antidepressiva läkemedel.

Antidepressiva läkemedel och KBT eller beteendeterapi som kombinationsbehandling.

Basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling.

Under utveckling: magnetstimulering av hjärnan (TMS).

Vid svårbehandling ECT, Deep Brain Stimulation (DBS).

Fördjupning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2017.

Läkemedelsverket. Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016

www.svenskpsykiatri.se

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

Patientinformation: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. www.nsph.se

Ångestförbundet. www.angest.se

Doktorn.com

Aktuella Mediciner

SSRI: Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Paroxetin: T Paroxetin, T Seroxat. Fluoxetin: T/K Fluoxetin, T Fontex, Fluvoxamin: T Fevarin

Tricykliska Klomipramin: T Anafranil. T Klomipramin.

Atypiska neuoleptika: tex olanzapin (T Zyprexa), risperidon (T Risperdal) och quetiapin (T Seroquel) aripiprazol (T/oral lösn./inj. Abilify)

Annons:

Lär dig mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Beteendeterapi utvecklades under början av 1900-talet med psykologerna John B Watson och BF Skinner som förgrundspersoner. Kognitiv terapi växte fram under 1960-talet under ledning av psykiatrikern Aron T Beck. Kognitiv beteendeterapi används för olika problem hos barn och vuxna såväl på individ- som gruppnivå. Syftet med terapiformen är att ersätta de tankar, beteendet och känslor som tros skapa det psykologiska problemen med funktionella sådana. Därmed förväntas problemen återkomma i mindre utsträckning och ge färre symtom.

Grunderna till terapiformen är inlärningsterapi som bygger på att människans beteende kan formas i samspel med miljön samt kognitiv terapi som innebär att ens tankar kan påverka känslor och beteenden. Centralt är att tankar kan förändra känsloreaktioner och beteendemönster och tvärtom. Klassisk beteendeterapi fokuserar på att steg för steg förändra ett beteende medan patienten närmar sig det som framkallar obehag (t.ex. sociala situationer, spindlar osv.). Kognitiv terapi identifierar och bryter negativa tankemönster. Oftast kombineras dessa olika perspektiv i olika utsträckning. Tredje vågens KBT innefattar bland annat dialektisk beteendeterapi och Acceptance and Commitment Therapy. Dessa inkluderar tekniker hämtade från den buddistiska läran där man strävar efter att nå ökad närvaro (mindfulness) och acceptans.

Upplägget för KBT kännetecknas av struktur och undersökande samarbete mellan patient och terapeut. Patienten blir införstådd i arbetssättet, därefter gör man en beteendeanalys för att identifiera vad som utlöser och underhåller problemen. Sedan görs en behandlingsplan som under behandlingens gång prövas och utvärderas. Patienten får hemuppgifter där nya förhållningssätt testas och följs upp med terapeuten.

För det mesta ges KBT en gång per vecka i 5-20 veckor, undantaget dialektisk beteendeterapi som ges i större omfattning.

Vid tvångssyndrom kan KBT med exponering och responsprevention vara ett lämpligt behandlingsalternativ.

Källor:

Socialstyrelsen kunskapsstöd och regler, länk

Författare:

Sofia Åkerlund

Leg. Läkare och chefredaktör

Läs mer Förminska